Kan högre pris samsas med större mjölkproduktion?
USDA rapporterade högre mjölkproduktion i fredags, en sport där Sverige står sig väl. Vetet i USA fortsätter att växa sämre. USA:s uttalanden om större export till Kina gled över till skepsis. Spåren av tidigare sådan utlovad export saknas.
Det blev till slut en ganska vanlig vecka. Det europeiska kvarnvetet minskade avståndet till Chicagovetet med en prisuppgång på 3 procent.
Förhoppningar om ”fred” i kriget mellan USA och Iran fick oljepriset att backa 5–8 procent. Sojabönor steg ändå med 2 procent och rapsfrö med 1 procent. Dessa biodieselråvaror har mycket uppgång att ta igen för att nå ikapp prisuppgången på diesel. Marknaden vill gärna vara fredsoptimistisk. Iran har emellertid mycket att vinna på att vänta med förhandling till dess västvärldens strategiska oljelager nästan är tömda.
Konditionen på höstvetet i USA fortsatte att försämras. I Kansas sjönk andelen i good/excellent till 15 procent, den lägsta nivån sedan 2023 när 10 procent registrerades som lägst. Genomsnittet det här decenniet har varit 39 procent.
Allvarlig torka i USA har enligt US Drought Monitor ökat till 44,5 procent. Det är bara strax under det högsta detta decennium, som var 46 procent i augusti 2012.
EU:s MARS förutspådde i maj-uppdateringen, som kom i veckan, att hektarskörden av spannmål i EU blir 5,6 ton/ha, vilket är högre än förra månadens prognos på 5,5 ton. För vete sänktes hektarskördeprognosen marginellt till 5,8 ton och för raps från 3,25 ton förra månaden till 3,19 ton. För Sverige höjdes prognosen för raps till 3,35 ton från 3,24 förra månaden.
Det kan också vara intressant att nämna att potatis väntas ge 37,6 ton per hektar i Sverige. Det är mer än 1 ton mer än förra året och högsta siffran sedan jag började spara på dessa data, år 2018. Årets skörd av industripotatis handlas trots detta över 21 euro per 100 kg. Det känns optimistiskt.
Kapitalplacerare fortsätter att vara tämligen nettoköpta i de amerikanska terminsmarknaderna för vete.
Mer spannmål, mer blommor!
I en debattartikel av Kullgren med flera, kunde man i fredags läsa om regeringens krisstöd till svenskt lantbruk på 1,6 miljarder kronor. Skattebetalarna betalar samtidigt riktigt bra för att spannmålsproduktion ska ersättas med blommor.
Ingen kris i mjölkproduktionen
Mjölkproduktionen i Sverige har emellertid det senaste året ökat väsentligt mer än i våra grannländer, som vi ser i diagrammet nedan över den årsvisa volymförändringen.