Veckan började med crop condition-rapporten från USDA som publicerades på tisdagen på grund av långhelgen i USA. Konditionen för majs sjönk från 56 procent i ”good” och ”excellent”-kategorierna till 53. För sojabönor noterades en ännu större nedgång i konditionen, från 58 till 53 procent.

Det här har sin orsak i trenden uppåt i torkan i USA, som jag lyft fram i ett par månader nu. Det blir torrare i USA, trots att det inte ska bli det med El Niño. Enligt US Drought Monitor ökade de svåraste kategorierna med 2,8 procentenheter från förra veckan, till 21,8 procent av USA. Fortfarande är det dock nästan hälften, 49 procent, av USA:s yta som inte uppvisar några tecken på torka över huvud taget.  

Det är framförallt Texas och delar av Mellanvästern där torkan har tilltagit och det är viktiga områden för produktionen av majs och sojabönor. Av sojabönorna var det per den 3 september 16 procent som tappar löven och alltså mognat. Av majsen klassades 18 procent som moget.

Majslager ökade

På tisdag kommer USDA med sin månadsvisa WASDE-rapport. Vägledning får vi av AMIS rapport som publicerades i torsdags. Slutsatsen av den var att utgående lager av vete, majs och sojabönor alla ökade, i termer av dagar av konsumtion.  

Allra mest ökade utgående lager av majs, med 1,08 dagars konsumtion. Enligt AMIS minskade produktion av vete med 2,2 miljoner ton jämfört med juli-rapporten, som var den senaste. De hade uppehåll i augusti. Produktionen av majs justerades upp, med 3,6 miljoner ton. För sojabönor justerades produktionen ner med 3 miljoner ton. Ingående lager ändrades och konsumtionen var dämpad, eller sänktes rentav för sojabönor med 1,9 miljoner ton. Den svaga utvecklingen i konsumtionen ligger bakom de högre lagren i termer av dagar av konsumtion.  

I diagrammet nedan ser vi hur lagerutvecklingen i dagar av konsumtion utvecklat sig.

En slutsats vi kan dra är att det i vart fall verkar finnas väldigt gott om vete i världen. Ryssland har riktat in sig på att förstöra Ukrainas exporthamnar vid Donau. Till skillnad från det intryck man kan få av nyhetsförmedlingen i Sverige, är detta knappast ett hot mot världens försörjning av vete. Ukraina kan exportera landvägen västerut, även om det naturligtvis är mycket dyrare och svårare. I veckan kom nyheten att export gått ut via Kroatien. Snarare är det ett sätt att sätta press på EU och att så splittring där, när billigt vete vill komma in från Ukraina. Rysslands agrepp kan inte heller tolkas på annat sätt än ett sätt att få bort en konkurrent till ryskt vete till marknaderna i Nordafrika och Mellanöstern, samtidigt som det är ett sätt att minska Ukrainas exportinkomster.  

Priserna på nötkött i Brasilien rasar

Brasilien är världens största exportör av nötkött, följd av Australien och USA. I diagrammet nedan har jag indexerat priset omräknat till svenska kronor till 100 i december 2017 för Live Cattle-kontraktet som handlas i Chicago och avser priser i USA och detsamma för Live Cattle som handlas i São Paulo och avser lokala priser.

Notera den svaga utvecklingen för priset i Brasilien de senaste åren och det branta raset från den lilla toppen i juni. Det har gått fort utför. Inget av prisfallet har ännu smittat av sig på den amerikanska marknaden, som bara rusar på uppåt i pris.  

Orsakerna bakom nedgången i Brasilien är dels en svagare exportmarknad i Kina och dels den ”avskogningslag” som EU antog den sista maj i år och som gör att det blivit svårare att exportera nötkött till dess ett djurs dokumentation går att följa hela vägen. Det tar ett par år till dess sådana djur finns.  

Jag kan inte säga vad som är viktigaste faktorn, men om jag ska gissa är prisfallet i Brasilien främst en återspegling av en sämre ekonomisk utveckling i Kina. Det lär innebära att all råvaruefterfrågan är svag, inklusive på foder till alla grisar i Kina, vilket kan vara en förklaring till de högre lagren i AMIS rapporten. 

På tisdag kommer USDA med sin WASDE och det är inte osannolikt att samma trend av minskande efterfrågan syns där också. WASDE-rapporten har dock potential att få större utslag i terminspriserna på spannmål.