I förra veckans analys utlovades en förklaring av hur ett lägre oljepris kan påverka priset på mjölk. Det samband som nämndes var att köpkraften hos de länder i Mellanöstern och i Nordafrika som importerar mjölkprodukter från Europa också har sin inkomst från olja.

Det finns naturligtvis andra samband mellan priset på olja och mjölk, som till exempel att kostnaden för att producera mjölk påverkas av priset på olja och att både priset på olja och priset på mjölk påverkas av samma samhällsekonomiska faktorer, som till exempel mängden pengar i samhället (i världen) och hur mycket köpkraft konsumenterna har.

Om vi med statistik försöker ”förklara” förändringar i mjölkpriset med priset på olja sedan 2005 får vi en ekvation och ett mått på hur många procent av mjölkpriset som förklaras. Jag tar månadsvis data på avräkningspriset i Sverige från EU-kommissionen i euro och oljepriset i dollar sedan 2005. Det är tillräckligt många observationer för att krympa slumpmässiga variationer men inte så gamla uppgifter att de inte är relevanta för dagens avreglerade marknad.

Ekvationen mellan dem är att mjölkpriset per 100 kilo i euro ges värde 0,12 x oljepriset + 27. Av det kan vi dra slutsatsen att en dollar på oljepriset påverkar kilopriset på mjölk i Sverige med ungefär 1,2 öre. Det är inte mycket. Även med ett oljepris på noll, skulle mjölkpriset klara sig på ungefär 2,70 kronor. 18 procent av mjölkpriset förklaras av oljepriset, eller av något annat som påverkar båda samtidigt.

Men om vi istället försöker förklara mjölkpriset med Southern Oscillation Index, ett mått på graden av El Niño eller La Niña, har det ett förklaringsvärde på 27 procent. La Niña är det vi haft tre år på raken och som orsakat torka i Europa, i USA och i Argentina.

El Niño på väg

I den senaste prognosen från Australiens meteorologer står att El Niño börjar i maj. Ett torrare väder i Sydostasien har redan noterats i Indien, Australien och i Indonesien. I USA rapporterar US Drought Monitor en kraftig minskning av ”allvarlig torka” i USA. 

I torsdagens US Drought Monitor var endast 14,67 procent av USA utsatt för dessa "allvarligaste" kategorier av torka. Det är den lägsta andelen sedan den 28 juli 2020, ungefär 10 dagar innan Australien utfärdade en första ”La Niña Alert”, som sedan följdes av tre vintrar med La Niña på raken.

Detta är nu över och såväl sådd som produktion av spannmål och gräs till kor kommer att ske under gynnsamma förhållanden. Detta, tillsammans med minskande efterfrågan, har agerat sänke på marknaderna för jordbruksprodukter den senaste tiden.

Vete 

Slutligen något om vete. De flesta har säkert noterat att torkan i USA har haft Kansas som festplats och där odlas hard red winter wheat (HRW) även kallat Kansas-vete, medan Chicago är soft winter wheat, liksom europeiskt kvarnvete. 

Den dåliga övervintringen, som uppmärksammandes förra veckan, har fått HRW att bli dyrt. Det har även amerikanskt vårvete, i ren sympati antar jag, och det har ännu högre proteinhalt än HRW, ofta uppåt 15 procent. Det sås i april. Är det inte troligt att många kommer att vilja så det nu, när torkan har försvunnit?