Marcus Frennemark

Christian Carlsson, Mansdala, I sitt tillväxtstall.           

large_1635954407987.jpeg

medium_1635954407987.jpeg

small_1635954407987.jpeg

thumbnail_1635954407987.jpeg

1635954407987.jpeg

Artikeln publicerades först i <a href="https://www.lantmannen.nu/">Lantmannen </a>den 27 augusti 2021.Smågrisproduktionen ligger närmast hjärtat för Christian Carlsson, grisföretagare i Sveriges sydöstligaste hörn. Han är andra generationen i ett grisföretag med 900 suggor i produktion, uppbyggt av föräldrarna Ulrika och Sven-Olof Carlsson från första suggan.&nbsp;

I dag produceras drygt 25 000 smågrisar, varav 8 000 föds upp hela vägen till slakt.Christian och hans fru Anette är sedan flera år engagerade i familjeföretaget och förberedelser för generationsskifte pågår.– Det stora intresset ligger i smågrisproduktionen hos både min fru och mig och det har det alltid gjort, säger Christian Carlsson.Familjen Carlssons grisuppfödning är spridd på fyra anläggningar, två för smågrisproduktion och två med slaktgrisstallar med totalt 2 300 djurplatser. Basen är gården Mansdala, nära Hammenhög, där det finns 450 suggor, lika många suggor finns på anläggningen ett par mil bort i Spjutstorp. Slaktgrisarna finns på gården i Borrby där Christian bor med sin familj, samt i ett arrenderat stall.Smågrisenheterna är helt separat, bortsett från att gyltorna till Spjutstorp produceras på Mansdala. Utåt är anläggningarna stängda sedan länge.<h2>Fri tillgång på mjölk</h2>Produktionsresultaten har förbättrats de senaste åren med den nya genetiken. På Mansdala ligger resultatet strax över 30 grisar per årssugga, i Spjutstorp med lite äldre stallar ett par grisar lägre.Fler levande födda grisar i varje kull ställer krav på skötseln av spädgrisen. Ett sätt att höja nivån är att ge spädgrisarna fri tillgång på mjölk från första dagen. Carlssons installerade mjölkanläggning i grisningsstallarna på Mansdala förra året. Nu har turen kommit också till stallarna i Spjutstorp.– Utmaningen är att ta hand om alla grisarna och minska spannet mellan levande födda och avvanda grisar. Det är viktigare än att få fler levande födda, säger Christian Carlsson.

large_1635954411875.jpeg

medium_1635954411875.jpeg

small_1635954411875.jpeg

thumbnail_1635954411875.jpeg

1635954411875.jpeg

Erfarenheterna av mjölkanläggningen är goda. Med tillgång till mjölk vid sidan av suggan överlever fler grisar och de växer bättre och väger ett halvt kilo mer vid avvänjningen.– Vikten vid avvänjningen är betydelsefull och kommer att bli ännu viktigare i framtiden när zinken försvinner under 2022. Vi behöver zink i dag, men vet vad som väntar och då behövs en robustare gris vid avvänjningen.

<h3>Avvänjning utan zink</h3>Sedan 1992 har medicinska halter av zinkoxid använts i fodret till smågrisar i samband med avvänjningen. Så har skett inom hela EU och motivet för detta är att minska risken för diarré hos den nyss avvanda grisen och därmed också få ner förbrukningen av antibiotika.Zinken i fodret tas inte upp av grisen i någon större utsträckning utan hamnar i gödseln. Det kan leda till höjd zinkhalten i marken, vilket i sin tur kan påverka vissa mikroorganismer i jorden.2017 beslöt EU-kommissionen att zinkanvändningen ska fasas ut under en femårsperiod och 25 juni 2022 är det slut med medicinsk användning av zink till smågrisar.Inom den svenska grisbranschen drivs projektet ”Utan högdoserad zink 2022” med målet att fasa ut zinken utan att djurvälfärden blir sämre eller antibiotikaanvändningen ökar.

På Mansdala avvänjs smågrisarna efter fyra veckor med de speciella krav som detta för med sig. Att det fungerar bra kan tillskrivas skötseln och den nya genetiken.– I dag är det fullt möjligt att avvänja 13 grisar på nio kilo efter fyra veckor. Är grisarna kvar längre sliter det hårt på suggan, som då inte håller lika länge.Carlssons grisproduktion är integrerad till 30 procent. Resten av smågrisarna säljs via mellangårdsavtal, men också i den öppna förmedlingen via slakteriet.Den situationen är inte helt tillfredsställande över tid. När lönsamheten är god och alla slaktgrisproducenter sätter in grisar, då går det bra. När läget är det omvända kan det snabbt bli problem i smågrisproduktionen med för tunga grisar i tillväxtstallet.

<h3>Avvänjning av smågrisar i Sverige</h3>Huvudregeln är att grisarna ska vara minst 28 dagar gamla och vana vid tillskottsfoder.Det innebär i praktiken en vänjningsålder på cirka fem veckor eftersom en grisningsomgång ofta är utspridd över några dagar.Men under vissa förutsättningar får grisar avvänjas sju dagar tidigare. Då krävs bland annat:• Anslutning till särskild hälsokontroll och smittskyddsprogram.• Konsekvent omgångsuppfödning med säkerställd rengöring och karens mellan omgångar.• Att högst 10 procent av grisarna i varje omgång är yngre än 26 dygn.

<h2>Bristen på investeringar branschproblem</h2>Det var i detta läge för några år sedan som Carlssons bestämde sig för att skaffa egna slaktgrisplatser, en anläggning köptes och en annan arrenderades. Det är äldre stallar som fungerar, men kräver onödigt mycket arbete.Olika möjligheter att säkra avsättningen av smågrisar finns i tankarna för framtid. Att bygga egna slaktgrisstallar kan vara en väg.– Jag är inte intresserad av att bygga annat än för att integrera min besättning och föda upp mina egna grisar, men helst skulle jag vilja bli externintegrerad, säger han.Christian Carlsson, som också är ordförande i Skånes och Blekinges Grisproducenter, tycker att bristen på investeringar i slaktgrisproduktion är ett branschproblem.Investeringsvilja finns, men främst bland smågrisföretagen där djurintresset, precis som hos Christian Carlsson, är en drivkraft.– Slaktgrisuppfödning i nya stallar är lättskött och borde vara intressant för växtodlingsgårdar som vill förädla sin spannmål, så var det i alla fall i kycklingbranschen för några år sedan.De senaste två åren har lönsamheten varit god inom grisproduktionen. Det svenska priset ligger nu stabilt över EU-snittet, men stigande foderpriser är ett smolk i bägaren. För Carlssons del skrevs det foderkontrakt på 12 månader förra hösten innan foderpriserna stack i väg.– Det var en chansning som lönade sig. Tidigare skrev vi foderkontrakten på ett halvår i taget, men efter 2018 har vi gått över till årskontrakt.

<h2>Importerat kött slinker in</h2>Att det svenska grisköttet ökar sin andel i en marknad med stigande priser är ett gott tecken för framtiden. När konsumenten får välja själv i butik blir det oftast svenskt även när det finns alternativ.Att det kan slinka in importerat kött bakvägen genom upphandlingar är ett större problem. Så var fallet när Region Skåne i höstas inkluderade hela Danmark i begreppet närproducerade livsmedel. Då var Christian Carlsson snabb på avtryckaren och drog tillsammans Sveriges Grisföretagares dåvarande ordförande Jeanette Elander i väg ett vasst debattinlägg, varpå Skånepolitikerna drog tillbaka sitt förslag.– Vår uppgift i branschen är att få konsumenten att välja svenskt kött i butik. Men att lura in danskt kött bakvägen genom upphandlingar, där den som äter inte ser var köttet kommer från, är helt galet, säger Christian Carlsson.Trenden att den totala köttkonsumtionen per person sjunker i Sverige är inte heller något som oroar Christian Carlsson:– Det viktiga är att det kött man äter är svenskt, att man äter lite mindre gör inte så mycket. Men vi vill höja andelen svenskt kött även i restaurang och storhushåll.Artikeln publicerades först i <a href="https://www.lantmannen.nu/">Lantmannen </a>den 27 augusti 2021.

<h3>Mansdala</h3>Smågrisproduktion bedrivs på två separata enheter med 450 suggor på varje.På Mansdala tillämpas 3-veckorsrutiner med 60 suggor per grupp och avvänjning vid 4 veckors ålder. På anläggningen i Spjutstorp är det grisning varannan vecka med 40 suggor per grupp och avvänjning vid 5 veckors ålder.Gyltproduktionen sker på Mansdala. Man tillämpar alternerande återkorsning och köper avelsmaterialet från Topig-Norsvin.Slaktgrisproduktion på två håll, 1700 platser i ägd anläggning och 600 platser i arrenderat stall.Köper färdigfoder över hela linjen.Producerar 25 000 smågrisar och 8 000 slaktgrisar per år.Brukar också 190 hektar jordbruksmark med odling av spannmål, sockerbetor och raps.Har sju personer anställda utöver ägarna.

Christian Carlsson är grisföretagare med gott självförtroende. Marknadsläget och styrkan i den egna produktionen ger honom skäl till det.Med mjölkkopp i boxen ska smågrisarna bli än bättre rustade inför avvänjningen. Det behövs när zinken i fodret försvinner inom kort.

”Vi behöver zink i dag, men vet vad som väntar.”

Extra mjölk ger bättre rustade smågrisar

Djurhållning

Med mjölkkopp i boxen ska smågrisarna bli än bättre rustade inför avvänjningen hos Christian Carlsson.