Cecilia Persson

Magnus Kagevik, vd för Lantmännen från och med 1 april 2022.

large_1652277453669.jpeg

medium_1652277453669.jpeg

small_1652277453669.jpeg

thumbnail_1652277453669.jpeg

1652277453669.jpeg

Man skymtar honom ibland på lunchrestaurangen inne på Gröna Näringslivets hus, vägg i vägg med Lantmännens huvudkontor. Han är alltid klädd i kostym och med kollegor runt lunchbordet. &nbsp;

Han gillar jakt och utförsåkning och frågar nyfiket vilken kamera som används vid fotograferingen. Det visar sig att han plåtade ganska flitigt som ung, men nu hinns det sällan med.&nbsp;Så mycket mer inpå livet kommer vi inte Lantmännens nya vd. Tidigt slår han fast att det är jobbet som är den stora hobbyn.&nbsp;För fyra år sedan anställdes han i Lantmännen. Först som divisionschef för Lantmännen Energi. Två år senare tog han plats i en ny roll mellan dåvarande vd Per Olof Nyman och Elisabeth Ringdahl, chef för division Lantbruk.&nbsp;Kanske var han påtänkt påläggskalv redan då. Han sökte och fick uppdraget och i april i år började han formellt.– Det här är en jättefin utmaning professionellt. Att se hur vi kan utveckla Lantmännen, som är ett väldigt fint och speciellt företag, säger han inne på ett stort mötesrum i den tegelborg som länge varit Lantmännens huvudkontor.&nbsp;

Lantmännens vd och koncernchef Magnus Kagevik under årsstämman 2022.

large_1652277451464.jpeg

medium_1652277451464.jpeg

small_1652277451464.jpeg

thumbnail_1652277451464.jpeg

1652277451464.jpeg

På sätt och vis kom han till ett dukat bord. De senaste tio åren har Lantmännen levererat ökande vinster varje år, enda undantaget är torråret 2018.&nbsp;Den nytillträdde 55-åringen tackar sin företrädare Per Olof Nyman för en lyckosam strategi som han vill utveckla vidare.&nbsp;Samtidigt tar han över i ett oroligt läge, både i omvärlden och ekonomin. &nbsp;Men Lantmännen står rustat för fler prövningar, tycker Magnus Kagevik:&nbsp;– Vi har en stark portfölj av affärer. Det är därför vi har så bra resultat. Vi såg det både under torkan och covid, att när vissa av våra affärer gick sämre så levererade andra över förväntan.&nbsp;

Vilken affär blir extra viktig för Lantmännen i år?&nbsp;– Etanolen är fortfarande viktig. Förra året levererade den ett rekordresultat medan det var svårare för vår food service-affär. Under pandemin såg vi rekordnivåer på 1 500 euro per kubik. Det har varit väldigt volatilt men med fortsatt höga priser, säger Magnus Kagevik, som inte ser någon motsättning mellan att göra bioenergi och producera livsmedel.&nbsp;Ungefär åtta procent av veteskörden går till Agroetanols fabrik i Norrköping varje år. Stärkelsen blir till etanol, proteinerna till livsmedel. Och så blir det 200 000 ton foder som tillverkas i fabriken varje år.&nbsp;– Det är en tankevurpa när man tror att man kan använda spannmålen till foder eller livsmedel i stället. Vi kallar det food, feed and fuel (mat, foder och bränsle) – det är vad vi gör. Och är det något världens befolkning behöver i år så är det protein, säger han.Även om etanol är ett förnybart bränsle är själva produktionen långt från fossilfri för många producenter. Men Lantmännen har sedan starten samarbetat med Eon och använt restprodukter från skogen för att värma upp anläggningen och producera etanolen.&nbsp;– Våra konkurrenter som kör på naturgas har det naturligtvis mycket tuffare, säger han.Bioenergiproduktionen verkar vara viktig för Lantmännens resa framåt. I våras blev till exempel Lantmännen helägare i företaget Scandbio som gör träpellets: &nbsp;– Biobränsle är definitivt relevant i dag. Lantmännenägda Scandbio har certifierat sitt bränsle, vilket många utländska producenter inte har. Nu stannar också hela strömmen från Ryssland. Det är en viktig verksamhet som har stor potential att utvecklas.

large_1652277455662.jpeg

medium_1652277455662.jpeg

small_1652277455662.jpeg

thumbnail_1652277455662.jpeg

1652277455662.jpeg

Svårare är det att få besked om hur det blir med den stora ärtproteinfabrik som Lantmännen överväger att bygga på svensk mark.&nbsp;Det kom inget beslut från styrelsen efter årsskiftet som det talades om i höstas och det verkar dröja ytterligare innan något spikas.&nbsp;– Ska man bygga en fabrik för 40 000 ton ärta är det en investering på närmare en miljard det handlar om. När det är stora investeringar så lägger man hellre ner lite mer arbete för att se att man har rätt antaganden, säger Magnus Kagevik.&nbsp;Men vegetariskt protein är en nisch som växer snabbt och mer ärtodling skulle vara bra för medlemmarna på många sätt, anser han:– Ärta är en väldigt bra växlingsgröda. Och när man odlar baljväxter så behöver man mindre gödsel, och gödsel är ett problem nu.&nbsp;Ytterst är tillgången på gödsel en fråga om Sveriges livsmedelsberedskap, förklarar Magnus Kagevik. Men Lantmännen vill inte gå in och investera i någon egen produktion av gödsel.&nbsp;– Det är inte vår kärnkompetens, det finns andra aktörer som är jätteduktiga på det här. Men däremot har vi ett stort intresse i att säkra tillgången på gödsel till svenskt lantbruk.Hur ska ni bidra till det?&nbsp;– Genom att ha olika samarbeten med dem som tillverkar gödsel.Det är bättre att Lantmännen jobbar med bioenergi än gödning?– Ja, men det kan vi ju och är duktiga på. Det är vi till och med världsmästare på. Jag vågar påstå att vi har bäst klimatprestanda i världen i vår etanol.&nbsp;Civilingenjören Magnus Kagevik är klassiskt klädd i grå kostym med slips och stålbågade glasögon. Han kommer från Norrköping och några stråk av östgötska hörs om man spetsar öronen.&nbsp;På kavajslaget glänser en guldnål med grodden på. Han har ingen lantbruksbakgrund, men han har testat lite grann.&nbsp;– Jag har praoat lite hos min kompis som har ett lantbruk. Körde tröskan. Men han tyckte att jag svängde för mycket. Han som skulle hämta halmen sen var nog inte så glad, han fick köra slalom efter mig, säger han och skrattar.Tidigare har han jobbat i börsbolag som Assa Abloy och Whirlpool. Mer anonyma aktieägare har bytts mot 19 000 företagare i Lantmännen. Det verkar vara något han uppskattar.– Ska man ha det här jobbet ska man tycka att det är kul och värdeskapande att ha kontakten med medlemmarna. Det är tjusningen med kooperativet. Hela bredden. Det finns de med jättestora företag och de som kanske kör sin verksamhet på deltid. Och vi har alla olika produktionsgrenar, säger han.&nbsp;Kortare blir svaret när frågan handlar om prissättningen och konkurrensen på den svenska spannmålsmarknaden:&nbsp;– Jag tror inte att någon klagar på spannmålspriserna just nu, säger Magnus Kagevik kort och fortsätter:– De som har köpt gödsel och har säkrat sitt pris – för dem ser det bra ut. Men det bygger på att det blir en bra skörd. Men sedan har animalieproducenterna det väldigt tufft nu.&nbsp;Vilket ansvar har Lantmännen för lönsamheten &nbsp;i lantbrukssektorn?– Vi är ju en stor spelare i lantbruksaffären i Sverige, så det är klart att vi har ett ansvar. Men det finns ett antal principer som är viktiga. Vi måste använda marknadspris i varje led i de affärer vi gör. Vi kan inte gå in och subventionera någon del i lantbruksaffären på bekostnad av någon annan del.&nbsp;Som med foderpriserna?&nbsp;– Foderaffären är en viktig affär för oss och det är viktigt att vi utvecklar den så att de som håller djur får så hög effektivitet som möjligt. Att de får det absolut bästa fodret. Där har vi ju ett ansvar att vi kan erbjuda de bästa produkterna, till ett attraktivt pris.Han fortsätter:&nbsp;– När till exempel grisbondens foder blir dyrare måste de priserna gå vidare hela vägen ut till handel och konsument. Det är så det måste lösas.&nbsp;Lantmännens eget arbete med att få ut prishöjningarna för sin livsmedelsproduktion till detaljhandel och food service går enligt Magnus Kagevik ”helt okej, men nöjd ska man aldrig vara”.&nbsp;– Men jag tror att det finns en förståelse för att de här kostnadsökningarna måste ut till konsument.

Magnus Kagevik, VD för Lantmännen från och med 1 april 2022.

large_1652277457611.jpeg

medium_1652277457611.jpeg

small_1652277457611.jpeg

thumbnail_1652277457611.jpeg

1652277457611.jpeg

Lantmännens kärna är och förblir spannmålsaffären och att skapa mesta möjliga värde av det som medlemmarna levererar, understryker Magnus Kagevik.&nbsp;Men kritiken mot Lantmännens kapacitet vid skörd är samtidigt ständigt återkommande.&nbsp;– Det finns optimeringsproblem. Det finns många variabler i det här. Att hitta rätt struktur och service till våra medlemmar. Det måste vi utreda noga. &nbsp;<h2>Mindre hantering sparar pengar</h2>Hans uppdrag är att förändra spannmålslogistiken ytterligare. Projektet ”One Touch” är en översyn av hela spannmålsmottagningen. Målet är att så mycket spannmål som det går ska komma till rätt plats direkt.&nbsp;Dels räknar Lantmännen med fortsatt växande volymer som drivs av både varmare klimat, bättre sorter och säkrare odlingsmetoder. Dels kostar varje omlastning pengar. &nbsp;– One Touch betyder att om man hanterar spannmålen flera gånger så kostar det mer pengar. För varje transport ökar kostnaden. Hela idén handlar om att så mycket spannmål som möjligt ska komma dit den ska i slutändan med färre stopp och omlastningar.&nbsp;Men var hamnar en del av det svenskodlade vetet i år? I spåren av Ukrainakriget har det redan kommit propåer från kunder i Egypten som undrar om det går att köpa av förra årets skörd från Lantmännen, berättar Magnus Kagevik.&nbsp;Ett normalår produceras sex miljoner ton spannmål i Sverige, en miljon ton exporteras utomlands, mest till norra Europa. I år är det sannolikt att det skeppas längre än vanligt och att fler vill köpa. &nbsp;– Spannmålsexporten blir en viktig bit i år, konstaterar han.Det har varit rekordresultat för Lantmännen ända sedan torkan. Bryts trenden i år?– Det är jättesvårt att säga något om det än. Det beror mycket på om vi får en bra skörd. Det såg vi 2018, att när vi får in mindre spannmål i våra anläggningar så får det en stor påverkan på våra resultat. Vi vet att Ukraina och Ryssland står för nästan 30 procent av världens export av spannmål. Så skörden blir väldigt viktig för Sverige, Europa och faktiskt hela världen nu.&nbsp;

large_1652705556756.jpeg

medium_1652705556756.jpeg

small_1652705556756.jpeg

thumbnail_1652705556756.jpeg

1652705556756.jpeg

<h3>Magnus Kagevik om:</h3>Lärdomar av toppjobben på Whirlpool och Assa Abloy?&nbsp;– Mycket. Vitvaruindustrin är en extremt konkurrensutsatt industri, du måste jobba hårt med kostnader, produktivitet och rationaliseringar. Man jobbar med kostnadskontroll hela tiden.&nbsp;Assa Abloy har haft en enorm tillväxtresa, köpt företag och varit väldigt lyckosamma i det. Förvärv kan många gånger gå snett, men Assa Abloy har lyckats väldigt bra i sin strategi med att få förvärven att blomma ut och lyckas.Vision som Lantmännens VD?&nbsp;– Vi har en väldigt bra strategi i Lantmännen. Det finns ingen anledning att ändra på den utan det handlar mer om att exekvera strategin. Att se till att implementera de idéer vi har. Min ambition är naturligtvis att vi ska fortsätta med den lönsamma tillväxten över tid. Att vi kan fortsätta och också betala mer till våra medlemmar.Att många kommuner vill åt mark där Lantmännen har sina silor?– Ja, det är många städer som sneglar mot våra silor som ligger fint i hamnlägen. Problemet är att det kostar väldigt mycket pengar att kompensera för det och bygga en ny anläggning. I Västerås har vi hittat en lösning vi är nöjda med. Men skulle vi bli av med många anläggningar som ligger strategiskt till, så kan vi få problem att hantera våra skördar.&nbsp;Det godaste från Lantmännen:&nbsp;– Det blir delad förstaplats mellan Gyllenhammars havregryn och Finn Crisp.&nbsp;

<h3>Magnus Kagevik</h3>Ålder: 55 år.Bostadsort: Norrköping, jobbpendlar till Stockholm.Familj:&nbsp;Fru och två söner.&nbsp;Intressen: Utförsåkning, jakt.Utbildning: Civilingenjör i maskinteknik vid Linköpings universitet.Styrelseuppdrag: Ledamot i Scandbio AB, Drivkraft Sverige AB, Viking Malt Aktiebolag, Haupt-genossenschaft Nord AG och Lantmännen Dansk Landbrugs Grovvareselskab International AB.&nbsp;Investerat i förlagsandelar i Lantmännen: 2 miljoner kronor.&nbsp;

Etanol och export. Det är två viktiga pusselbitar för Lantmännen i år. Och sällan har den kommande skörden varit så betydelsefull.&nbsp;Det säger Lantmännens nya vd Magnus Kagevik i en intervju med ATL:s reporter Cecilia Persson.&nbsp;

Vd Magnus Kagevik om Lantmännens roll, karriären och kooperationen.

large_1653909524829.jpeg

medium_1653909524829.jpeg

small_1653909524829.jpeg

thumbnail_1653909524829.jpeg

”Klart vi har ett ansvar”

Företagande

large_1653908710512.jpeg

medium_1653908710512.jpeg

small_1653908710512.jpeg

thumbnail_1653908710512.jpeg

Lantmännens nya vd Magnus Kagevik i stor intervju i ATL om karriären, nya jobbet och kooperationen.