Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 29 januari 2018

    Ökat krångel oroar EU:s jordbruksministrar

    Mer flexibilitet får inte leda till mer administration, vädjar jordbruksministrarna i den första offentliga diskussionen om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

    Bild 1/2 FOTO: Foto: Johanna Norin/för Land Lantbruk
    Bild 2/2 FOTO: Ann Lindén

    När EU:s gemensamma jordbrukspolitik reformerades sist försenades processen rejält. Många EU-länder har haft samma problem med att få ett fungerande stödsystem på plats som Sverige, med kraftigt försenade stödutbetalningar som följd. En anledning var att landsbygdsprogrammen inte kunde utformas förrän det fanns klara politiska beslut om hur de fick utformas, och att programmen sedan dessutom måste godkännas av EU-kommissionen. Den första versionen av det svenska förslaget på ett nytt landsbygdsprogram fick 333 anmärkningar som krävde åtgärder. Andra EU-länder har liknande erfarenheter av godkännandeprocessen.

    Med det i åtanke är det kanske inte så konstigt att EU-kommissionens vision om ett nytt stödsystem som lånar struktur från landsbygdsprogrammet var det orosmoment som lyftes oftast när EU:s jordbruksministrar gav sina synpunkter på kommissionens reformskiss i dag, måndag. EU-kommissionen föreslår att varje land ska ta fram en strategisk plan för både direktstöden och landsbygdsprogrammet, med nationell tillämpning av övergripande principer som beslutats på EU-nivå. Planerna ska godkännas av EU-kommissionen.

    – De strategiska planerna får inte leda till nya krav på medlemsländerna, för det skulle inte innebära mindre administration för stödmottagarna eller medlemsländerna, sa Frankrikes jordbruksminister Stéphane Travert.

    Inga förseningar

    Flera av hans kollegor såg också problemen med att kombinera ökad flexibilitet för medlemsländerna att sätta villkoren även för direktstöden med den förenkling som är en av reformens huvudpoänger. En del ansåg också att om nationerna ska ta över en del av det ansvar som i dag ligger på EU-kommissionen, då bör det också överföras resurser.

    Jordbrukskommissionär Phil Hogan försäkrade att de strategiska planerna inte ska bli lika tidskrävande som landsbygdsprogrammen, och att en särskild grupp på EU-kommissionens generaldirektorat för jordbruk ska skapas för att hantera dem.

    – Det är absolut nödvändigt att det inte görs något som försenar utbetalningarna till bönderna.

    Kopplade stöd

    Trots oron för ökat krångel var flertalet medlemsländer ändå försiktigt positiva till tanken med ökat självbestämmande. Men vad de tycker det ska användas till varierar. Medan vissa länder tycker det vore bra att kunna öka antalet kopplade stöd, där det i dag finns en skarp gräns, anser andra, som Sverige, att villkoren för just kopplade stöd ska beslutas på EU-nivå. Under sitt inlägg talade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) också om vikten av att reformen klubbas i god tid innan den ska börja tillämpas.

    – Tid för genomförande är centralt för att lantbruket inte åter ska drabbas av försenade utbetalningar.

    EU-kommissionens lagförslag om en ny jordbrukspolitik väntas i juni. För att kunna påverka det siktar ordförandelandet Bulgarien på att ha enat jordbruksministrarna om gemensamma slutsatser i mars, och i EU-parlamentet planerar man att ha sina ståndpunkter klara i maj.

    LÄS MER: Åternationalisering oroar ministrarPREMIUM: Jordbruket het potatis i EUs budgetdebattLÄS OCKSÅ: Ansvaret för Cap läggs på medlemsländerna i reformskiss

    Relaterade artiklar

    Till toppen