Jordbrukets plats i EU:s långtidsbudget het potatis

I slutet av maj planerar EU-kommissionen att presentera förslaget för nästa långtidsbudget, den första efter att nettobetalaren Storbritannien gått ur unionen. Då jordbrukspolitiken står för den enskilt största delen, runt 38 procent, är det inte konstigt att den hamnar i fokus när det budgethålet britterna lämnar efter sig ska fyllas. Det som förvånar är hur de tyngsta spelarna positionerar sig just nu.

Från Frankrike, traditionellt den största Cap-kramaren, kommer signaler om att den gemensamma jordbrukspolitiken nedprioriteras. I ett intern regeringsdokument uppgrävt av den franska nyhetsbyrån Contexte, lyfts migration, utbildning och forskning som de viktigaste politikområdena för nästa budget. Den gemensamma jordbrukspolitiken måste reformeras i grunden, enligt dokumentet.

Nedskärningar nödvändiga

Samtidigt skriver tyska medier att en del av den preliminära regeringsöverenskommelse som gjorts mellan de två kristdemokratiska partierna, CDU och CSU, och Socialdemokraterna är att EU:s budget för den gemensamma jordbrukspolitiken inte ska krympa. Behovet av en strukturell reform av jordbrukspolitiken lyfts upp även i det dokumentet, men används som argument för bibehållen budget för att säkra åtgärder för bland annat klimat, miljö och djurvälfärd.

Att det måste hittas pengar någonstans var inget som Günther Oettinger, EU:s budgetkommissionär, hymlade med när han talade vid en konferens om långtidsbudgeten i Bryssel i förra veckan. Med Storbritanniens utträde minskar inkomsterna, samtidigt som utgifterna för migration, säkerhet, utbildning och forskning bör öka, anser han.

– Vi måste göra nedskärningar någonstans och vi tittar på var vi kan göra besparingar utan att skada politiken, som den gemensamma jordbrukspolitiken.

Budgetkommissionären ser en andel av totalbudgeten på mellan 30 och 35 procent som rimlig för jordbrukspolitiken efter 2020. Hans chef, EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, nämnde inga siffror, men tog starkt ställning mot kraftigare nedskärningar för jordbruksstödet.

Brandtal

I vad som kan tolkas som en känga mot länder som Sverige som alltid drivit på för en mindre jordbruksbudget och nu använder Brexit som argument för det, höll luxemburgaren närmast ett brandtal för den gemensamma jordbrukspolitiken. Den som påstår att det räcker med djupa nedskärningar av jordbruksstöden för att rädda budgeten kör med en falsk analys, och riskerar inte bara att minska den egna jordbruksproduktionen, utan även andra ekonomiska och säkerhetsmässiga intressen, resonerar Jean-Claude Juncker.

– Då blir vi beroende av andra kontinenter för vår livsmedelsförsörjning, i strategiska termer skulle vi förlora striden mellan de nya aktörerna på den internationella scenen.

LÄS MER: Macron vill ha mer decentraliserad jordbrukspolitikPREMIUM: Många ska vinnas över för bibehållen Cap-budgetPREMIUM: Så vill Sverige styra upp EUs jordbrukspolitik