Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 5 oktober 2017

    Fettsyror i fodret oroar mejerier

    WOUDRICHEM, NEDERLÄNDERNA.

    Cono, ett av Nederländernas största mejerier förbjuder medlemmarna att använda fettsyror i fodret. Där finns en rädsla att mjölk från kor som fodrats med fett ger sämre ost. – Det är vanligt att använda fettsyror i kommersiellt kraftfoder till mjölkkor i Sverige, säger Rolf Spörndly forskningsledare i fodervetenskap på SLU till ATL.

     Bondeägda Cono har alltid satsat på kvalitet. 2002 var organisationen först med betestillägg. I sommar gick 94 procent av Cono-korna på bete. Men fettsyror får inte längre finnas i fodret.
    Bondeägda Cono har alltid satsat på kvalitet. 2002 var organisationen först med betestillägg. I sommar gick 94 procent av Cono-korna på bete. Men fettsyror får inte längre finnas i fodret.

    När mjölkkvoten försvann och efterfrågan på fett steg rusade foderföretagens försäljning av fett. En bonde med 160 mjölkkor räknade ut att om man ger varje ko 250 gram fett per dag, en kostnad på 30 cent, ger kon en liter mjölk mer. Fetthalten stiger med 0,1 procent. Så höjer ungefär en tredjedel av de nederländska mjölkbönderna sin produktion.

    Men i veckan fick Conos 475 medlemmar besked om att bara använda upp fett som de redan köpt in. Sedan är det stopp. Cono har betalat ut det högsta mjölkpriset i Nederländerna de senaste 15 åren. Men bara tack vare att mejeriet kan ta ut ett högre pris för osten. Nu är Cono rädd att fettet skadar både den smak och smidighet som är typisk för Beemsterosten. De så kallade vombeständiga fetterna är hårda fetter. Dessutom kan de förändra mjölkens surhetsgrad. Den blir surare.

    Positiv effekt på fetthalt

    Flera andra mejeriföretag brottas med frågan. Branschorganisationen Nederlandse Zuivel Organisatie, NZO, har gett lantbruksuniversitetet i Wageningen i uppdrag att utreda. NZO vill avvakta resultatet av den utredningen innan man ger en allmän rekommendation.

    Även i Sverige används fett i kraftfodret. Rolf Spörndly förklarar:

    – Man använder bland annat fettsyran C16:0 (palmitinsyra) som har en positiv effekt på mjölkens fetthalt. Palmitinsyra är också den vanligast förekommande fettsyran i normal mjölk, cirka en tredjedel av mjölkens totala fettsyrainnehåll.

    Ändrar konsistensen

    När man använder mycket tillsatt fett i kornas foderstat förändrar man dock fettsyrasammansättningen något, så att andelen fettsyror av det tillsatta slaget ökar medan andelen av de kortkedjiga fettsyror som kon själv producerar minskar. Detta leder vanligen till att mjölkfettets konsistens ändras lite. Det märks på att smöret inte blir lika hårt i kylskåpet, vilket brukar betraktas som önskvärt. Det kan också märkas på ostens konsistens. Att använda omättade fettsyror som C18:2 påverkar dock konsistensen mer än C16:0 och är därför vanligare när man vill påverka konsistensen. Den betraktas också som nyttigare.

    LÄS OCKSÅ: Linfrö i fodret gav nyttigare mjölkPREMIUM: Mer om holländskt jordbruk – Nytt koncept för moderna fjäderfägårdarATL-TV: ATL provkör nya Valtran

    Relaterade artiklar

    Till toppen