Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 18 december 2017

    Enda varningen för tåget: En släckt lampa

    Tågövergången där en traktorförare kolliderade med ett tåg utanför Kristianstad i januari är omodern och osäker, menar kritiker och får visst medhåll från Trafikverket.

    Det var i januari i år som en lantbrukare kolliderade med ett Pågatåg vid en tågövergång på en enskild väg. Tåget färdades i 150 kilometer i timmen och krockade med ett traktorsläp. En kvinna skadades lindrigt i samband med olyckan. Lantbrukaren åtalades tidigare i december för grov vårdslöshet i trafik och vållande av kroppsskada. Han uppger själv att han inte såg tåget när han körde över tågspåret.

    Släckt lampa betyder tåg

    Nu höjs kritiska röster mot hur plankorsningen vid den aktuella övergången ser ut. Det är endast en lampa som varnar om tåg kommer. Lyser den kommer inga tåg, men släcks den får ingen passera spåren.

    – Man skulle kunna ha grävt en tunnel under spåret för att höja säkerheten, även om det kostar mycket. Lösningen med lampan är inte den bästa. Lampor kan gå sönder och det skapar en osäkerhet, säger lantmätaren Ingemar Arvidsson, som utrett och beslutat att över 400 plankorsningar vid enskilda vägar ska stängas.

     Ingemar Arvidsson är lantmätare vid Lantmäteriet.
    Ingemar Arvidsson är lantmätare vid Lantmäteriet.

    Föråldrad teknik

    Tekniken vid den olycksdrabbade tågövergången är föråldrad, enligt Trafikverket.

    – Det stämmer att vi i dag inte skulle bygga plankorsningen på det här sättet. Bommar är ett bättre alternativ, säger Olle Morell, specialist på plankorsningar på Trafikverket.

    Kommer det att bli aktuellt att göra detta efter den allvarliga tågolyckan?

    – Den frågan kan jag inte svara på. Men jag kan tycka att finns skäl att se över detta när det varit en olycka här.

    Satsar en miljard på spårsäkerheten

    Trafikverket satsar mellan 2015 och 2020 totalt en miljard kronor på åtgärder som ska förhindra att obehöriga tar sig in på tågspåren. Det dör årligen mellan 70 och 110 personer på den svenska järnvägen. 70 procent av dödsfallen beror på självmord, resten på att obehöriga personer befunnit sig på spåret – bland annat i plankorsningar.

    En uttalad strategi är därför att försöka stänga eller höja säkerheten på så många plankorsningar som möjligt, inte minst vid enskilda vägar. Men lantmätaren Ingemar Arvidsson tycker att arbetet går på tok för långsamt.

    – Det måste finnas en bättre strategi från Trafikverket för att folk inte ska bli ihjälkörda. Det finns tusentals plankorsningar kvar som måste stängas, säger han.

    – Vi vill stänga så många plankorsningar som möjligt, men måste också ta hänsyn till behovet att kunna korsa järnvägen säkert. Det är hela tiden en avvägning, säger Olle Mornell.

     Olle Mornell är expert på plankorsningar vid Trafikverket.
    Olle Mornell är expert på plankorsningar vid Trafikverket.

    ”Bönder är livrädda där ute”

    Ingemar Arvidsson är själv jordbrukare i grunden och han anser att myndigheterna har alldeles för bristfälliga kunskaper om lantbruk. Det är ett problem när myndigheterna bedömer hur plankorsningarna ska göras säkrare eller om de ska stängas, menar Ingemar Arvidsson.

    Han vet mycket om den aktuella tågövergången utanför Kristianstad, där olyckan inträffade.

    – Det är den enda plankorsning som jag har vägrat att stänga. Det var på grund av att lantbrukaren skulle drabbas så hårt av det. Det skulle inte gå att ersätta företagaren på ett vettigt sätt, säger han och fortsätter:

    – Både Trafikverket och Lantmäteriet behöver lära sig mycket mer om hur lantbrukare arbetar och vilka maskiner de kör med. Många bönder är livrädda där ute.

    LÄS MER: Åtalas efter tågkraschLÄS OCKSÅ: Rågkris i FinlandPREMIUM: Den här skogsfrågan gillar politikerna mest

    Det här är en plankorsning

    Korsningar mellan väg och järnväg i samma plan kallas plankorsningar. Trafikverket arbetar med att ta bort plankorsningar och öka säkerheten vid de som finns kvar. Nya järnvägssträckor byggs utan plankorsningar.

    Plankorsningsåtgärder minskar antalet olyckor, men kostnaderna är höga och behovet är större än vad pengarna räcker till. Att sätta upp bommar vid en övergång kostar flera miljoner kronor.

    Källa: Trafikverket

    Relaterade artiklar

    Till toppen