Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 1 januari

    Efter lervällingshösten – nu behövs kallare väder

    Väderåret 2017 var extremt på många sätt när de låga grundvattennivåerna förbyttes mot sjöblöta åkrar. För att komma till rätta med problemen önskar sig lantbrukare just nu mest av allt att vi får en normal vinter. Men på längre sikt kan det krävas aktiva åtgärder, enligt Peter Borring, ordförande i LRF Östergötland.

    Tvära kast. Så kan man sammanfatta väderåret 2017. Så sent som i maj hade stora delar av södra Sverige grundvattennivåer som var mycket under det normala. I det rödfärgade området i kartan fanns 22 000 lantbruk som riskerade att påverkas av de låga vattennivåerna.

     I maj låg över 22 000 lantbruk i det röda området där grundvattennivåerna var mycket under det normala. I dag är nivåerna återställda och i stället över det normala i nästan hela området.
    I maj låg över 22 000 lantbruk i det röda området där grundvattennivåerna var mycket under det normala. I dag är nivåerna återställda och i stället över det normala i nästan hela området.

    Problem med rapsen

    Risken för torka var stor i Sverige, och på flera platser sloknade lövträden under sommaren. Men med höstregnet steg grundvattennivåerna och när det var dags för skörd tilltog problemen på flera håll i landet.

    Regnet gjorde inte bara att det var svårt att få in skörden utan förvandlade även åkrarna till lervälling. De små vattenmagasinen, som är så betydelsefulla för lantbruket, är i dag återställda men för åkrarna kan det bli fortsatt problematiskt om det mildra vädret består, befarar lantbrukaren Johan Wirblad, i Smedby utanför Kalmar.

    – Det optimala är att vi får en liten vinter, och det tycker nog många med mig, så att vi får en köldperiod med lite tjäle. Ska det hålla på så här och regna och vara milt så blir det som nere i Europa. Blir det för mycket vatten kan det bli problem med rapsen, säger han.

    I värsta fall riskerar rapsens rötter att drabbas av syrebrist, men då behövs det också betydligt mer vatten än i dag, fortsätter Johan Wirblad som driver cirka 320 hektar växtodling med raps, höstvete och fodergrödor.

    – Men vi ligger nog inte sämst till i den här landsändan. Det finns nog de som har de värre. Även i Blekinge är man oroliga för rapsen, säger Johan Wirblad.

    Mättade marker

    Även Lars Bäksted, som ATL träffade under betskörden, önskar sig kallare väder. Han är förvaltare på Övedskloster utanför Lund och räknar med att de stora nederbördsmängderna kommer att påverka det ekonomiska utfallet under flera år framöver, bland annat på de sönderkörda vändtegarna som väntas ge ett sämre skördeutfall under kommande säsong. Idealet är att kommande månader blir nederbördsfria, och att temperaturerna faller två eller tre grader under nollsträcket, enligt Lars Bäksted.

    – Markerna är så mättade att det behövs längre perioder utan nederbörd för att vattnet ska sjunka undan, säger han.

     Peter Borring, regionordförande, LRF Östergötland.
    Peter Borring, regionordförande, LRF Östergötland. FOTO: Ann Lindén

    Åtgärder behövs

    Klart är att de tvära kasten mellan torka och stora regnmängder ställer nya krav på lantbrukarna. Peter Borring, som är regionordförande för LRF i Östergötland, tror på sikt att det kan krävas långsiktiga åtgärder för att möta klimatförändringarna.

    – Vilka långsiktiga investeringar vi behöver göra är jag inte klar över, men jag inser att vi har stora frågor framför oss. Avvattningsfrågan och bevattningsfrågan är större processer än att det bara är det enskilda företaget som berörs. Det stora som jag ser det är vad vi behöver göra i dikningsföretagen för att vi få till en snabbare avvattning och samtidigt behålla vattnet när det blir torka. Där krävs ett helt annat tänk.

    Nästa fråga är hur investeringarna ska finansieras. 56-åringarna som närmar sig pensionsåldern kommer kanske inte vara intresserade av att ta så långsiktiga investeringar i sina lantbruk, samtidigt som de purfärska 25-åringarna lär prioritera andra investeringar för att få bärighet i sina företag. Sannolikt krävs kollektiv finansiering och stöttning, fortsätter Peter Borring.

    – Som markägare måste vi också börja fundera på, om man bor nära tätbebyggda områden, om det är värt med affärsmässiga uppgörelser där man tillåter att marken översvämmas för att rädda samhällena. Det är en diskussion som inte finns i Sverige i dag.

    Till toppen