”Fler unga bör se möjligheterna i det gröna näringslivet”
Svårigheten att hitta kompetent arbetskraft en av de stora utmaningarna för mejerierna och mjölkgårdarna, skriver Arlas Helena Markstedt inför vårens utbildningsval.

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Lantbruket och livsmedelsindustrin måste bli bättre på att berätta om alla framtidsjobb som finns i branschen och politiken måste bli bättre på att styra kompetensförsörjningen till de samhällsviktiga yrkena i de gröna näringarna.
Hamnar mjölkbonde och mejerist högst upp när unga listar framtida drömjobb? Kanske inte - men det är det hög tid att ändra på.
När vi från Arla tillfrågat mjölkbönder och mejerichefer över hela landet om deras rekryteringsbehov är det tydligt att de allra flesta behöver anställa eller anlita ny arbetskraft framöver och ett stort hinder för det är tillgången till rätt kompetens.
I vår enkät till Arlabönder svarar mer än var tredje gård att de planerar att utöka. Det innebär i de allra flesta fall ett behov av fler medarbetare. 70 procent meddelar att de har gjort stora investeringar de senaste fem åren, och drygt 60 procent att de ska. Ett tecken på att både stora och små gårdar fortsätter att växa.
Långsiktig lönsamhet, som utmanas av det höga kostnadsläget, är en förutsättning för att anställa. Men utöver det är svårigheten att hitta kompetent arbetskraft en av de stora utmaningarna.
Hälften av de Arlagårdar som svarat uppger att de skulle anställa fler om det var lättare att hitta personer med rätt kompetens. Nio av tio av gårdar upplever också att det har blivit bättre att jobba på en mjölkgård idag jämfört med för 20 år sedan, vilket borde locka fler till yrket.
Arlas mejerichefer uppger i enkäten att de har behov av att anställa ett 100-tal personer bara det närmaste året. I princip alla mejerichefer ser det största rekryteringsbehovet inom yrkesområdena produktion, underhåll och teknik men även inom kvalitet, säkerhet och hälsa och lager. Det är även inom dessa områden som mejericheferna ser störst brist på utbildad arbetskraft de kommande åren.
Om Sverige ska klara ambitionerna i livsmedelsstrategin och nå miljö- och klimatmålen är kompetensförsörjningen i de gröna näringarna helt central. Det är fantastiskt bra att Sverige tar ledartröjan för att få ner utsläppen från våra tunga fossila industrier inom stål, och cement och att det byggs batterifabriker och elbilar i Sverige. Men det räcker inte för att klara omställningen.
Brukandet av jorden, omsorgen om djur och natur, livsmedel som gör oss starka och friska, måste få en mycket mer framskjuten position i våra framtidsvisioner.
Därför behöver Sverige en kompetensförsörjningsstrategi för de gröna näringarna. Gymnasieprogram bör anpassas efter den regionala arbetsmarknaden och utvecklas för att öka anställningsbarheten i lantbruk och livsmedelsföretag. Yrkesprogrammen bör ge högskolebehörighet för att öka attraktiviteten. Och antalet utbildningsplatser för yrkesvux och yrkeshögskolan bör utökas.
Inför vårens utbildningsval och sommarens extrajobb borde fler titta på de spännande utbildningar och jobbmöjligheter som finns inom lantbruk och livsmedel. I Arlas rapport ”Framtidens jobb inom mjölk och mejeri” finns samlad kunskap från gårdar och mejerier samt många tips på utbildningar och jobb.
Helena Markstedt
näringspolitiskansvarig Arla Sverige