Hästslakt ger många fördelar

På en gård utanför Hörby i Skåne driver Sara Rosqvist Äspinge kött. Förutom några lamm per år har hon köpt in och slaktat tre hästar årligen de senaste åren. Hon visar i ett av kylskåpen.

– Här har vi lite av varje: ciderkorv, ölkorv, en skånsk påläggskorv. Sedan har vi lite findetaljer: ryggbiff, filé, entrecote och innanlår ligger här inne för tillfället.

Nu satsar hon mer på hästköttet. Redan i juni kommer hon att vara uppe i tre slaktade hästar och hoppas att det åtminstone ska bli fem-sex stycken per år därefter.

Hon tar in beställningar på kött innan hon köper in en häst för slakt. Kunderna är bland annat de som är nyfikna på hästkött, de som är känsliga mot nötkött och äldre personer som växt upp med hästkött på tallriken.

De som säljer hästarna till henne gör en bättre affär än om de lämnar till andra slakterier.

– Den senaste var en tvåårig ardennerhingst. Den vägde 280 kilo slaktad. Det blev 7 000 plus moms. I vanliga fall hade de kanske fått 2 000 kronor. Vi behöver få upp slaktpriserna i Sverige. I Europa ligger de runt 30 kronor kilot, säger Sara Rosqvist.

Hon har själv hästar och vet att man inte vill avla på vilka djur som helst. Förutom att resurserna tas tillvara hade en ökad konsumtion av hästkött gjort att uppfödarna vågat satsa på fler födda djur, tror hon.

– Vet man att man har avsättning för en eller två av de sämre så kanske man vågar utöka aveln lite och få ett bredare utbud att välja avelsdjur ifrån.

Halvering av slakterier

Kristine Fransson, ordförande i Avelsföreningen för svenska Ardennerhästen, håller med. Den svenska ardennerhästen är en av de hotade lantraserna, med väldigt låga betäckningssiffror.

– Det behövs avsättning för hästar så att fler ston sätts i avel. De hästar som är lämpliga till slakt är äldre hästar eller individer som av någon anledning inte passar in i avel eller brukande, säger hon.

Det minskande antalet slakterier som tar emot häst, med nästan en halvering de senaste tio åren, är ett bekymmer.

– Man måste ha en bredd för att få en topp. Hade det varit lättare att slakta häst så hade det ju fötts fler hästar som följd av det och avelsarbetet hade rullat på mycket bättre.

Slakt som stärker svensk livsmedelsberedskap

Med tanke på det stora antalet hästar i Sverige och hur få som slaktas tycker hon att det också ur ett beredskapsperspektiv vore önskvärt med ett fungerande och mera utbyggt system för hästslakt. Nu handlar det oftast om låga priser och att hästägaren själv får fixa transporten. Kristine Fransson är också nötköttsproducent och ser de stora skillnaderna.

– Det är aldrig ett problem när man ska slakta nöt. Då kommer en lastbil och hämtar. För häst blir det ett dagsprojekt när man själv ska köra i väg till slakt, säger Kristine Fransson.

Hon upplever inte att hästslakten är särskilt kontroversiell.

– Absolut inte för oss som föder upp hästar. Det är nog mera laddat hos hobbyhästägare.

”Gynnar rasen och ökar aveln”

Sara Rosqvist får en del frågor kring hästslakt. I år ska hon satsa mer på att delta på marknader och andra evenemang.

– Jag tycker det är kul att träffa folk och ta diskussioner. Men för det mesta är det faktiskt positivt. Det är fler och fler som ser att det gynnar raserna genom att kunna öka aveln.

Hade du kunnat skala upp verksamheten ännu mer?

– Ja, i takt med marknadsföring. Fortfarande vet ju de flesta inte om detta. Av de som hör av sig är det många som faktiskt aktivt sökt på hästkött. Det är kul att man själv tänker efter och söker efter det.