Bengt Sigvardsson

Santiago Cuz klipper bort dåliga kakao-frukter.

article_1670855869494.jpeg

large_1670855869494.jpeg

medium_1670855869494.jpeg

1670855869494.jpeg

<p>72-årige Santiago Cuz får ta hjälp av sin machete för att hugga sig fram genom den täta vegetationen i en regnskog i södra Belize. En kakafoni av fågelkvitter ljuder från trädkronorna. Det prasslar i buskar och snår. För ett ovant öga ter det sig som att vi är i vild djungel, men vi befinner oss på Santiagos gård.</p>

<p>– Jag äger cirka 14 hektar mark i djungeln, men jag odlar endast i hälften av den. Resten är vild djungel där det numera finns jaguarer, navelsvin, tapirer, näsbjörnar och andra vilda djur. De har fångats på övervakningskamera, säger Santiago Cuz.</p><p>Hans ”gård” ligger i en sekundärskog kring byn San Miguel i utkanten av skogsreservatet Colombia Forest Reserve i Belizes Toledo-distrikt. För 20 år sedan såg stora delar av skogen ut som ett kalhygge. De vilda djuren hade flytt till kringliggande skogar. Santiago Cuz kryper inte under stol med att det var han och andra odlare som var bovarna i dramat.</p><p>– Vi förstörde skogen. Ingen brydde sig eftersom vi inte själva ägde den, säger han.</p><p>Idag är Santiago Cuz något av pionjär inom hållbart skogsjordbruk i Belize.</p><p>– Jag tjänar både mer pengar och mer tid sedan jag började med hållbart skogsjordbruk, säger han.</p>

1670855902602.jpeg

<h2>Mayafolket har kollektiv äganderätt</h2><p>Belize yta är på 22&nbsp;966 kvadratkilometer. Uppgifter om hur mycket av landets skogar som har försvunnit de senaste decennierna varierar. Enligt miljöorganisationer täcktes 80 procent av ytan av naturskog 2000, medan landets Skogsdepartement hävdar att endast 61 procent gjorde det. Idag utgörs ytan av 50 – 55 procent skog varav över 40 procent är primärskog. Det finns flera anledningar till avskogningen. Kring San Miguel är främsta orsaken svedjebruk. Liksom de flesta i trakten tillhör Santiago Cuz urfolket maya.</p><p>– Bland mayafolket är svedjebruk en tradition. Tidigare gick jag från plats till plats i skogen, högg ned träd och anlade svedjebruk. Jag odlade framförallt majs, bönor och ris där, säger han.</p>

<h3>Belize</h3><p>Antal invånare: Cirka 405&nbsp;000.</p><p>Huvudstad: Belmopan. Största stad är Belize City.</p><p>Yta: 22&nbsp;966 kvadratkilometer. 50 – 55 procent utgörs är skog varav över 40 procent är primärskog. Belize gränsar till Guatemala, Mexiko och Karibiska Havet.</p><p>Belize har ett fuktigt, tropiskt klimat med två säsonger. Regnperioden sträcker sig från maj till oktober.</p><p>Landet blev brittisk koloni 1853 och kallades då Brittiska Honduras. 1973 ändrades namnet till Belize. Självständighet uppnåddes först 1981.</p><p>Statsskick: Konstitutionell monarki. Storbritanniens kung Charles III är statsöverhuvud.</p><p>Officiellt språk: Engelska. En rad andra språk talas, bland annat spanska, kreolska, olika mayadialekter, garifuna och tyska.</p>

<p>Cederträd, rosenträd och andra träd fälldes för att bli timmer och ved. Inget återplanterades.</p><p>– Och så brukade vi tävla om vem som snabbast kunde fälla stora träd med machetes. Sedan låg träden bara kvar på marken, berättar Santiago Cuz.</p><p>De flesta skogarna i Belize ägs av staten. Det är tämligen fritt fram för lokalbefolkningen att bruka dem, såvida de inte klassificeras som nationalparker eller reservat. Enligt ett utslag från Karibiska Domstolen (CCJ), 2015, har mayafolket dessutom kollektiv äganderätt över markerna i deras traditionella områden. Utslaget är emellertid omtvistat. I flera fall har domstolar konstaterat att landets konstitution står över CCJ: s domslut.</p>

article_1670855941796.jpeg

large_1670855941796.jpeg

medium_1670855941796.jpeg

1670855941796.jpeg

<h2>Kakao – ett säkert kort</h2><p>Det var dock inte farhågor för att hamna i klammeri med rättvisan som fick Santiago Cuz att ändra jordbruksinriktning i slutet av 1980-talet. Då hade han och hans hustru fyra barn att försörja. Det som odlades på svedjebruken gick ur hand i mun. Eventuellt överskott såldes på den lokala marknaden.</p><p>– Det gick bara att odla på svedjebruken i ett eller två år. Sedan blev marken utarmad. Jag fick gå allt längre in i skogen för att anlägga nya svedjebruk. Dessutom fick jag bara en skörd per år, säger han.</p>

<h3>Ekonomi och jordbruk</h3><p>Cirka 50 procent av befolkningen uppskattas leva i fattigdom.</p><p>Servicesektorn står för närmare 62 procent av landets BNP. Industrisektorn står för cirka&nbsp;<br>13 procent och jordbrukssektorn för 11,37 procent (2021).</p><p>Cirka 16 procent av landets befolkning arbetar inom jordbruket.</p><p>Majoriteten av bönderna försörjer sig på småskaliga jordbruk på skogsröjda områden, så kallade Milpa-odlingar. Det är ett växtodlingssystem som används i hela Mesoamerika. De huvudsakliga grödorna är majs, bönor och squash.</p><p>Merparten av gårdarna är mindre är 40 hektar.</p><p>Bananer, socker, citrusfrukter, skaldjur och kläder är landets största exportprodukter.</p>

<p>Santiago Cuz kontaktade det lokala Skogsdepartementskontoret för att få tips om produkter att odla i skogen vid sidan om svedjebruksgrödorna. Han fick rådet att plantera kakaoträd eftersom de växer i symbios med skogens andra träd. De ger dessutom frukt i minst 100 år och den internationella efterfrågan på kakao är stor. Han fick även veta att han kunde arrendera mark av myndigheterna.</p><p>– När man har arrenderat marken i 20 år kan man köpa den till ett rimligt pris. Jag tyckte det lät som en bra idé och slog till, säger Santiago Cuz.</p>

<p><strong>TV - han odlar i djungeln</strong></p>

<div style="position:relative;width:100%;padding-bottom:56.25%;"><iframe allow="autoplay; fullscreen" allowfullscreen referrerpolicy="no-referrer-when-downgrade" src="https://api.screen9.com/embed/ANfP9KoCY4pN4R3Y8V40gTnTK8zAKpCHo2-rnmQah0mS6h6NS9ABcGv7PzvVKRJ9" style="border:0;width:100%;height:100%;position:absolute" title="Han odlar i djungeln"></iframe><script type="application/ld+json">{"@context": "https://schema.org", "@type": "VideoObject", "description": "Santiago Cuz \u00e4r skogs\u00e4gare i Belize i Mellanamerika. Han har g\u00e5tt fr\u00e5n svedjebruk till att odla frukt och annat i djungeln.", "name": "Han odlar i djungeln", "thumbnailUrl": ["https://cfcdn.screen9.com/img/y/l/ylvmEzMo68Oitx1vKT3Yvw_image/thumb.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/y/l/ylvmEzMo68Oitx1vKT3Yvw_image/144p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/y/l/ylvmEzMo68Oitx1vKT3Yvw_image/240p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/y/l/ylvmEzMo68Oitx1vKT3Yvw_image/360p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/y/l/ylvmEzMo68Oitx1vKT3Yvw_image/480p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/y/l/ylvmEzMo68Oitx1vKT3Yvw_image/720p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/y/l/ylvmEzMo68Oitx1vKT3Yvw_image/1080p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/y/l/ylvmEzMo68Oitx1vKT3Yvw_image/image.jpg?v=0"], "uploadDate": "2023-02-03T13:02:45", "duration": "PT1M40S", "embedUrl": "https://api.screen9.com/embed/ANfP9KoCY4pN4R3Y8V40gTnTK8zAKpCHo2-rnmQah0mS6h6NS9ABcGv7PzvVKRJ9"}</script></div>

<h2>Fick lära sig om hållbart skogsjordbruk</h2><p>Kakaoträden gav de första frukterna efter fem år. Försäljningen av skörden blev ett välkommet tillskott i hushållskassan. Inom kort hade många andra lokalbor också börjat odla kakao på arrenderad mark. Ungefär samtidigt som Santiago Cuz köpte sin djungelgård, kring 2008, kontaktades han och andra kakaobönder av organisationen Ya’axché Conservation Trust.</p><p>– De lärde oss mer om hållbart skogsjordbruk och om frukter och växter som lämpar sig för djungelodling, säger Santiago Cuz.</p>

Santiagos tre arbetsredskap –  machete, sekatör och en grästrimmer.

article_1670855962949.jpeg

large_1670855962949.jpeg

medium_1670855962949.jpeg

1670855962949.jpeg

<h2>Inga gödningsmedel används</h2><p>Bönderna försågs med olika fröer och plantor, inte bara för fruktträd utan även för plantering av ceder-, mahogny-, rosen- och salmträd (<i>Cordia alliodora)</i>. Det vill säga lokala regnskogsträd som hade minskat i området.</p><p>– Kakaoträden trivs i skuggan av större träd. Behöver jag virke för personligt bruk så hugger jag ned träden när de är 10 – 15 år gamla. Sedan planterar jag nya, säger han.</p><p>Idag odlar han ett 60-tal olika frukter på gården, bland annat apelsin, mango, avokado, stjärnfrukt, banan och suckatcitron. De ger skörd året runt. Frukterna säljs på den lokala marknaden.</p><p>– Jag har cirka två och ett halvt hektar kakaoträd. Under skörden, från november till juni, får jag hjälp av tio andra bönder.</p><p>Odlarna är inte organiserade, men hjälper varandra när det behövs.</p><p>– Årligen skördar jag cirka två ton kakao som köps av lokala företag. Den exporteras sedan till USA. Förtjänsten är bra, säger Santiago.</p><p>Han har endast tre arbetsredskap; en machete för att beskära eller hugga ned träd; en sekatör för att klippa av ruttna frukter och en grästrimmer. Inga gödningsmedel används.</p><p>– Löven som faller av träden blir en näringsrik kompost. Jag behöver inga bekämpningsmedel heller. Mitt enda problem är fåglar som äter av frukterna, men det kan jag leva med, säger han.</p>

Santiago Cuz fixar med solcellerna vid svinhuset

article_1670856070200.jpeg

large_1670856070200.jpeg

medium_1670856070200.jpeg

1670856070200.jpeg

Ett traditionellt maya-hus i Toledo-distriktet i södra Belize.

article_1670857690854.jpeg

large_1670857690854.jpeg

medium_1670857690854.jpeg

1670857690854.jpeg

Santiagos dotter Gregoria Cuz har precis gjort klart hönssoppan.

article_1670857682365.jpeg

large_1670857682365.jpeg

medium_1670857682365.jpeg

1670857682365.jpeg

Santiago Cuzs fru Ofelia Cuz och Rosaria Chuc tillagar majstortillas.

article_1670856166863.jpeg

large_1670856166863.jpeg

medium_1670856166863.jpeg

1670856166863.jpeg

<h2>Jaguarer och grisar</h2><p>Santiago Cuz har också ett tiotal grisar i en liten stia på gården.</p><p>– Jag har satt upp rörelsesensorer med infrarött ljus runtomkring för att skrämma jaguarer som närmar sig stian, säger han.</p><p>I skogens utkanter odlar han majs, bönor och grönsaker. Där är terrängen kuperad och han plogar aldrig marken.</p><p>– Om jag hade gjort det så hade odlingarna spolats bort under regnperioderna, säger han.</p><p>Santiago Cuz påpekar att både tjuvjakt och avverkning utan återplantering fortfarande sker i omgivningen. En del anlägger vilda eldar för svedjebruk, trots att det sedan tre år tillbaka krävs tillstånd för att göra det och att en rad säkerhetsåtgärder måste vidtas.</p><p>– Jag är osäker på om alla som påstår sig bruka skogen ansvarsfullt verkligen gör det, säger han.</p>

article_1670856177782.jpeg

large_1670856177782.jpeg

medium_1670856177782.jpeg

1670856177782.jpeg

<p>Majoriteten av bönderna driver emellertid hållbara skogsjordbruk. Det har resulterat i att skogsbeståndet har ökat och att vilda djur återvänt. Inkomsterna har blivit större och levnadsförhållandena har förbättrats i området. En del har börjat tjäna en hacka på ekoturism. Skogsjordbruksmetoderna har även spritt sig en bit norrut till reservatet Maya Mountain North Forest Reserve. Där har en grupp odlare fått den första lokalsamhällesförvaltade koncessionen någonsin i Belize för skogsjordbruk.</p><p>– Jag hoppas att det sprider sig till andra reservat. Koncessioner för hållbart skogsjordbruk är den bästa lösningen för att bevara skogen och samtidigt ge lokalbefolkningen en chans att försörja sig, säger Santiago Cuz.</p>

<h3>Turism, skog, hav och barriärrev</h3><p>Turism är landets största inkomstkälla. Under 2022 besökte cirka 890&nbsp;000 turister Belize.</p><p>Den biologiska mångfalden i havet och skogarna är de största turistmagneterna.</p><p>Världens näst största barriärrev löper parallellt med landets 386 kilometer långa karibiska kust. I nästan ett decennium fanns revet med på UNESCO: s lista över hotade världsarv. 2018 ströks det från listan efter att regeringen hade vidtagit flera skyddsåtgärder. Man har bland annat inrättat särskilda ”påfyllningszoner” där fiske inte är tillåtet. Trål- och nätfiske är förbjudet.</p>

<p>Hållbart skogsjordbruk var länge ett okänt begrepp i Belize, något som har bidragit till landets snabba avskogning. Men nu har trenden börjat vända. ATL:s medarbetare Bengt Sigvardsson och fotografen Jesper Klemedsson har besökt&nbsp;<br>72-årige Santiago Cuz, något av pionjär när det gäller hållbart skogsjordbruk i landet. Hans gård är bokstavligen en djungel.</p>

Hållbart skogsjordbruk var länge ett okänt begrepp i Belize, nu har trenden börjat vända.

Hans gård är en ren djungel att hålla reda på 

Skog

Hållbart skogsjordbruk var länge ett okänt begrepp i Belize, något som har bidragit till landets snabba avskogning. Men nu har trenden börjat vända.