Anna Trenning-Himmelsbach

1681824442032.jpeg

För fem år sedan kom den första så kallade Egalim-lagen, som bland annat syftar till att förändra styrkeförhållandena inom livsmedelsbranschen i Frankrike.&nbsp;Landets handel domineras av några stora butikskedjor, som regelbundet beskylls för att pressa priserna till det yttersta.&nbsp;

Men enligt lagen från 2018 ska matpriserna i högre grad utgå ifrån jordbrukarnas produktionskostnader. Sedan dess har reglerna skärpts flera gånger.Yannick Fialip är mjölkproducent i Centralmassivet och ordförande i jordbrukarfacket FNSEA:s ekonomiska kommission. Han säger att under de senaste decennierna hade invånarna vant sig vid att betala för lite för vad de äter.&nbsp; Den andel av hushållsbudgeten som läggs på mat hade stadigt minskat.– Kurvan för matpriserna har nu vänt. Innan hade vi priser som fixerades utifrån vad hushållen hade över, när annat var betalt. Det var ungefär som om man utgick ifrån vad folk kunde betala och sedan konstaterade att så och så mycket räcker åt er jordbrukare. Nu utgår i stället priset från oss producenter, säger han.

1681799322258.jpeg

<h2>Böndernas kostnader styra prissättningen</h2>Den första Egalim-lagen underlättade möjligheterna för jordbrukarna att teckna fleråriga leveranskontrakt med industrin och handeln. Kontrakten kan omförhandlas om produktionskostnaderna förändras i någon riktning, men det är alltid böndernas kostnader som ska styra prissättningen.Beslutsfattarna införde också ett försök för att undersöka om en nedre gräns för butikernas extraerbjudanden och rabatter kunde ha en positiv inverkan på böndernas inkomster.En matvara ska till exempel alltid säljas med en marginal på minst 10 procent.&nbsp;I den senaste versionen Egalim 3, som antogs i mars, förlängs försöket i ytterligare två år.&nbsp; I den nya lagen stärks dessutom industrins relationer till handeln. Fabrikanterna får nu rätt att stoppa leveranserna av matvaror, om prisförhandlingarna strandar, vilket inte var fallet tidigare.Yannick Fialip säger alltså att Egalim-lagarna börjar få positiva effekter.– Det är alltid svårt att se de första effekterna av en lag, särskilt som prisutvecklingen har påverkats av de senaste årens kriser. Men under 2022 förbättrades jordbrukarnas inkomster generellt sett. Det gäller även uppfödarna, som är mer beroende av den inhemska marknaden än spannmålsodlarna.

<h2>Konsumentorganisationer skeptiska</h2>Men utvecklingen ses inte bara som positiv. Konsumentorganisationer har till exempel varit skeptiska till den senaste versionen av Egalim.Precis som i andra länder har inflationen skjutit i höjden efter Rysslands invasion av Ukraina. Enligt den franska statistiska centralbyrån Insee ökade matpriserna i genomsnitt med 14,5 procent i februari i år, jämfört med ett år tidigare.Men FNSEA hävdar att en majoritet av invånarna måste vänja sig vid att betala mer för vad de äter, om de vill ha ett inhemskt jordbruk.– För 80 procent av invånarna handlar det om ett val, vad de väljer att lägga sina pengar på, säger Yannick Fialip.För den återstående delen av befolkningen, som måste vända på varje euro, föreslår FNSEA riktade åtgärder. Till exempel ett nytt bidrag till låginkomsttagare i form av en matcheck som gör att de ska kunna köpa franskodlad mat.– Det skulle ju också vara ett sätt att gynna landets jordbrukare, säger Yannick Fialip.

<h3>EGALIM</h3>EGALIM är en förkortning som betyder: ”Lag för balans mellan kommersiella relationer inom jordbruks- och livsmedelssektorn och hälsosam, hållbar och tillgänglig mat för alla”.Sedan 2018 har det franska parlamentet antagit en serie lagar som syftar till att höja producenternas, alltså jordbrukarnas, inkomster, förbättra livsmedelskvaliteten och främja goda matvanor bland invånarna.Enligt lagen ska priset på mat utgå från jordbrukarnas produktionskostnader, och jordbrukarnas möjligheter att upprätta flerårskontrakt med industrin och livsmedelskedjor underlättas.Livsmedelskedjornas erbjudanden om rabatter och extrapriser har begränsats.En vara får till exempel inte säljas med en marginal lägre än 10 procent, och extraerbjudanden får inte vara mer än 34 procent lägre än det ursprungliga priset.Egalim innehåller också flera förändringar som syftar till en minskad användning av kemiska bekämpningsmedel inom jordbruket, förbättrat djurskydd, en ökad konsumtion av inhemska matvaror i kollektiva matsalar, minskad plastanvändning med mera.I Egalim 3, som nyligen har antagits, minskar också livsmedelskedjornas styrka i förhållande till livsmedelsindustrin, vid prisförhandlingar.&nbsp;

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/bildextra-bondeprotester-fortsatter-i-frankrike">Bondeprotesterna i Frankrike fortsätter</a><a href="https://www.atl.nu/ekoprodukter-saljer-allt-samre-i-frankrike">Ekoprodukter säljer allt sämre</a>

<h3>Yannick Fialip:</h3>Ordförande i jordbrukarfacket FNSEA:s ekonomiska kommitté, i Jordbrukskammaren i departementet Haute-Loire, och för Mont Lait – ett producentmärke för mjölkproducenter i regionen.Driver en gård tillsammans med sin fru i Espalem i Centralmassivet i södra Frankrike, på 130 hektar. Paret odlar framför allt spannmål och foder till gårdens djur: 70 kor av rasen Montbéliarde, och 300 får.

De franska butikskedjornas inflytande över livsmedelspriserna inskränks ytterligare i en ny lag.– Maten har länge varit för billig. Nu har kurvan vänt, säger Yannick Fialip i jordbrukarfacket FNSEA.

Butikskedjornas inflytande över matpriserna inskränks ytterligare i en ny lag.

Livsmedelslag ger mer betalt till franska bönder

Politik

Butikskedjornas inflytande över livsmedelspriserna inskränks ytterligare i en ny lag i Frankrike.