Tove Nilsson

large_1638279260194.jpeg

medium_1638279260194.jpeg

small_1638279260194.jpeg

thumbnail_1638279260194.jpeg

1638279260194.jpeg

<p>Peter Åkesson är växtodlare utanför Kristianstad i Skåne. Han har en del gödning överlagrad sedan förra året som räcker till höstvetet, men till vårspannmål och blomkål har han inte köpt in någon gödning. Med nuvarande priser på insatsvaror anser han att risken att odla de grödorna blir för stor. Slår skörden fel eller om priserna går ned blir det ett hårt slag.</p>

<p>– Om det blir ett nytt år som 2018, eller för den delen 2006 när vi inte kunde tröska för att veteaxen grodde på fälten, då är fallhöjden väldigt stor. Även om lönsamheten teoretiskt skulle ha ökat trots ökade kostnader för insatsvaror så blir ju risktagandet mycket större och det har vi ingen premie för.</p><p>Torra försomrar är inte ovanligt i området och det bidrar till osäkerhet i odlingen.</p><p>– Har man inte tillräckligt odlingssäker mark som levererar en stabil avkastning år efter år blir risken stor. Här där vi är verksamma fluktuerar det betydligt i skördenivå och kvalitet. Då hjälper det inte att maltkornspriset är 2,50 kronor per kilo. Får jag för liten avkastning sticker proteinet och det blir foderspannmål. Har jag då gjort insatser för maltkorn blir det en kolossalt dålig affär, säger han och fortsätter:</p><p>– Eller om man tror det ska bli 8 ton vete per hektar, men sedan tröskar man 5,5 ton, då blir det känsligt när insatserna är så dyra. Får jag en medioker eller till och med dålig spannmålsskörd är trädan ett bättre alternativ. Då förlorar jag inte lika mycket pengar.</p>

large_1638279253253.jpeg

medium_1638279253253.jpeg

small_1638279253253.jpeg

thumbnail_1638279253253.jpeg

1638279253253.jpeg

<h2>"Bättre att inte hoppa på det"</h2><p>I år odlade Peter Åkesson blomkål för första gången, men det hoppar han över nästa år.</p><p>– Kålen är oerhört näringskrävande. Om man ska ha 220-250 kilo kväve per hektar och den kostar 20 kronor per kilo i stället för 9 kronor så gör det mycket. Den kräver också mycket arbetstid och jag tror att även löner och bemanningspersonal kommer att bli dyrare i takt med inflationen. Och att driva kylar och med dyra elräkningar, då drar det iväg på alla håll där. Jag tror inte heller att branschen kommer att ha en förmåga att flytta alla dessa kostnader ut till nästa led. Då är det bättre att inte hoppa på det, säger Peter Åkesson.</p>

large_1638279255189.jpeg

medium_1638279255189.jpeg

small_1638279255189.jpeg

thumbnail_1638279255189.jpeg

1638279255189.jpeg

<p>I stället blir det förmodligen odling av ärter till Food Hills alternativt träda på marken. Med en kvävefixerande gröda blir behovet av gödsel mindre.</p><p>– Det tar emot att träda, för det är ju förbannat roligt att odla.</p><p>Peter Åkesson odlar även stärkelsepotatis nästa år. Till den har han nötflytgödsel som han byter till sig mot halm. Utöver det tänkte han använda en restprodukt med kväve från stålindustrin som går att blanda i flytgödseln.</p><p>– Och så kör jag lite lägre insatser även om det är en dyr gröda.</p>

<h2>Sitter lugnt i båten</h2><p>På Sinclairsholm i skånska Vinslöv bedriver Johan och Johannes Barnekow bland annat skogs- och lantbruk, sågverk, försäljning av slitdelar och julgransodling. På gården odlas 300 hektar råg, höstvete, raps, foderkorn, timotejfrö, rödklöver, westervoldiskt rajgräs och lin. Johannes Barnekow köpte NPK till vårgrödorna i somras och har tillgång till flytgödsel från en slaktgrisproduktion på gården. Övrig gödning återstår att köpa, men han väljer att sitta lugnt i båten.</p>

large_1638279239817.jpeg

medium_1638279239817.jpeg

small_1638279239817.jpeg

thumbnail_1638279239817.jpeg

1638279239817.jpeg

<p>– Jag brukar köpa allting på våren i huvudsak. Jag tänker att jag köper det på samma sätt som jag har gjort och inte stressbulkar. Min tanke är att antingen kommer både spannmålspris och insatsvaror att börja falla eller om det ska hålla i långa loppet så måste spannmålspriserna upp betydligt mer om det ska bli någon rimlighet i det hela. Men köper jag gödsel till höga priser får jag samtidigt låsa det som ska sälja för att veta vilket slutnetto det blir. Det är alltid en risk att bara köpa insatsvarorna och sedan inte låsa avsalupriset.</p>

<p>Vilka grödor som ska odlas till våren har han inte bestämt fullt ut. Beroende på hur hur situationen utvecklas kanske han byter ut foderkorn mot en proteingröda eller provar på att samodla en kvävefixerande gröda med spannmål.</p><p>– Många experimenterar med det och kanske är det läge att prova något sådant nu.</p>

large_1638279245351.jpeg

medium_1638279245351.jpeg

small_1638279245351.jpeg

thumbnail_1638279245351.jpeg

1638279245351.jpeg

<h3>Mer om dyra insatsvaror:</h3><p><a href="https://www.atl.nu/risk-for-livsmedelsbrist-och-inflation">”Risk för livsmedelsbrist och inflation”</a></p>

<p>De höga priserna på insatsvaror får Peter Åkesson att inte odla blomkål och vårspannmål nästa år. I stället blir det ärter eller träda på marken.</p>

"Har man inte tillräckligt odlingssäker mark blir risken stor", säger Peter Åkesson.

Dyra insatsvaror kan få honom att välja träda

Växtodling

De höga priserna på insatsvaror får Peter Åkesson utanför Kristianstad i Skåne att inte odla blomkål och vårspannmål nästa år. I stället blir det ärter eller träda på marken.