Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 29 november 2020

    Skogsnäringens forskning är inte fri

    De centrala forskningsresultaten i Future Forests var överenskomna i förväg mellan skogsindustrins aktörer, skriver professor emeritus Erik Westholm.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    FOTO: Binnerstam

    Det är lite hisnande att läsaAnnika Nordins krönika om forskningen i ATL den 13 november. Där skriver hon om vikten av fri forskning och universitetens uppgift att släppa fram olika perspektiv. Men Annika har ju själv varit programchef för forskningsprogrammet Future Forests som närmast byggde på motsatsen. Här var det en fördefinierad agenda som skulle genomföras – skogsindustrin betalade, universitetet (främst SLU) utförde.

    Ekonomhistorikern Jenny Andersson och jag har i en studie, publicerad bland annat i boken ”Slaget om framtiden – forskningens roll i konflikten mellan tillväxt och miljö” (Santérus förlag), visat att de centrala forskningsresultaten i Future Forests var överenskomna i förväg, i huvudsak mellan skogs-industrins aktörer (LRF, SCA, Holmen, Bergvik, Skogssällskapet och Sveaskog) och skogsfakulteten vid SLU.

    Vår analys, byggd på intervjuer, omfattande arkivstudier och egen medverkan visade att programmet hade tre centrala syften: 1) att använda universitetets legitimitet för att öka allmänhetens stöd för dagens skogsbruk, 2) att öka acceptansen för mer intensiv svensk skogsproduktion, 3) att använda skogens kolbindande förmåga som argument för en intensiv skogsproduktion.

    Våra intervjuer och arkivstudier visar att en del av bakgrunden till Future Forests var ett djupt missnöje i skogsindustrin med SLU. Biologer vid SLU hade medverkat till att miljömålet i Skogsvårdslagen likställdes med produktionsmålet. Inom näringen uppfattades detta som ett svek av universitetet. Future forests skulle ställa till rätta.

    Nu, 10–15 år senare, kan vi se att den beställda agendan levererades av Future Forests ledning och att den i dag genomsyrar skogspolitiken och skogsbolagens annonskampanjer i TV och på tunnelbanan. Ur en stor mängd vetenskapliga artiklar i olika ämnen inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora lyckades man lyfta ut det förväntade resultatet att vi måste köra hårdare med skogen; producera mer och förbruka mer.• Annika Nordins svar här:”Jag värnar den akademiska friheten”

    Detta är nu skogspolitikens devis ”Skogens Gröna Guld” där svåra avvägningar mellan nytta av skogen i dag och i framtiden, mellan tillväxt och ekologisk uthållighet har reducerats till en fråga om att driva skogarna hårdare.

    Därför framstår det som närmast obegripligt när just Annika Nordin skriver om universitetens oberoende och möjlighet att ställa alternativa frågor och ändå tar plats i Sveaskogs styrelse och knyter banden mellan storskogsbruket och skogsfakulteten ännu hårdare.

    De globala utmaningarna ställer högre krav än någonsin på oberoende universitet där det är forskarna som definierar vad som är relevant att utforska. Klimatkrisen fordrar forskning som kan formulera verkliga alternativ, bortom nutidsagendorna.

    Erik Westholm

    Professor emeritus

    Institutionen för Stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen