Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 10 juli

    Inga nyckelbiotoper utan ersättning

    Skogspolitiken har kört i diket och Skogsutredningen måste lösa problemen med nyckelbiotoper, skriver företrädare för Mellanskog.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Karin Perers, ordförande Mellanskog.
    Bild 1/3 Karin Perers, ordförande Mellanskog. FOTO: Joakim Lagercrantz
     Anders Hagevi, ordförande för Mellanskog i norra Stockholm.
    Bild 2/3 Anders Hagevi, ordförande för Mellanskog i norra Stockholm. FOTO: Mellanskog
     Fredrik Munter, VD Mellanskog.
    Bild 3/3 Fredrik Munter, VD Mellanskog. FOTO: Mellanskog

    I skogsnäringen har vi nu levt med nyckelbiotopsbegreppet i snart 30 år, med tiden har det blivit mer och mer problematiskt. I början av året uppmärksammades flera fall i Norrtälje som gör det smärtsamt uppenbart att vi nått vägs ände för nuvarande arbetssätt. Tillämpningen av svensk skogspolitik har på många sätt kört i diket.

    Läs mer: Nyckelbiotoper satte krokben för skogsaffärerLäs också: Norrtälje flitigast med att registrera nyckelbiotoper

    Vi vill i denna artikel särskilt lyfta vår medlem Birgitta men hon är inte ensam. Birgittas familj har under hela 1900-talet ägt och brukat marken på en släktgård. När de flyttade dit fanns nästan ingen skog. I dag omfattar fastigheten 48,6 hektar fin skog.

    När Birgittas man gick bort beslutade hon sig för att sälja gården. I samband med försäljningen genomförde Skogsstyrelsen en nyckelbiotopsinventering på hennes fastighet. Myndigheten kom fram till att 34 hektar, eller 70 procent av Birgittas skogsmark, är en nyckelbiotop och plötsligt drog sig intressenterna tillbaka. Birgitta återkallade försäljningen.

    Läs mer: ”Jag vill inte få förtur på andras bekostnad”

    Markägare drabbas av nyckelbiotopsinventeringar i hela landet. Just Birgitta bor i Norrtälje: här har inventeringen fortsatt med hög frekvens trots att de politiska signalerna tydligt pekat i motsatt riktning. I denna region är dessutom myndig­hetens dialog med markägarna under all kritik – i vissa fall i princip obefintlig, i andra fall långt ifrån opartisk och respektfull.

    Det är inte rimligt att arbetssätt, riktlinjer eller bemötande varierar geografiskt inom samma myndighet. Varje medborgare har rätt att förvänta sig likabehandling av staten, oavsett var man bor. Vi kommer att fortsätta vår lokala dialog med Skogsstyrelsen men kräver också att myndighetens generaldirektör säkerställer att interna riktlinjer följs.

    Frågan om nyckelbiotopernas framtid behandlas i Skogsutredningen som precis fått sitt mandat förlängt till hösten. Vi vill med kraft påtala vikten av att denna fråga löses i utredningen. Från skogsägarrörelsens sida vill vi att nyckelbiotopsbegreppet, om det över huvud taget ska finnas kvar, begränsas till mindre områden som tydligt avviker från den kringliggande skogen och har höga naturvärden.

    Sådana mindre områden ska endast kunna klassas som nyckelbiotop om staten är beredd att ersätta skogsägaren ekonomiskt.

    När staten inte vill betala är det skogsägarens eget val om området ska avsättas eller ej. Vill inte skogsägaren det ska området inte heller klassas som nyckelbiotop.

    Den nuvarande situationen kan inte fortsätta. För många av de markägare som får nyckelbiotoper registrerade på sin mark innebär det både en ekonomisk katastrof och ett raserat förtroende för rättssäkerhet och myndighetsutövning.

    Karin Perers, ordförande Mellanskog

    Fredrik Munter, VD Mellanskog

    Anders Hagevi, ordförande för Mellanskog i norra Stockholm

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen