Marcus Frennemark

Utfodring av direktskördad vall direkt på foderbordet.

1684489080550.jpeg

Det här reportaget har tidigare publicerats i tidningen <a href="https://lantmannen.prenly.com/">Lantmannen.</a>

Korna står på parad vid foderbordet när det gröna ekipaget rullar in i lagården. De vet vad som vankas till kvällsfoder, nyskördad klövergräsblandning direkt från fältet. Baklämmen på vagnen öppnas och Jørgen matar ut en tjock sträng färskt grönfoder och de svarta korna hugger in direkt.

Det är den sista veckan i oktober 2022 när Lantmannen besöker Lilla Fastergård, utanför Skjern på västra Jylland. Jørgen Søndergaard Madsen har utfodrat sina 140 kor med färskt vallfoder varje dag sedan den 10 maj och räknar med att ha vall att skörda till slutet av november.Närheten till havet innebär milt klimat, rikligt med nederbörd och gynnsamma förhållanden för vallåterväxten.– Jag upplever att grässäsongen blir allt längre. 2021 skördade vi färsk grönmassa ända fram till den 22 december, säger Jørgen Søndergaard Madsen.Så lång blir inte säsongen i år men under sommarmånaderna var grönmassan enda grovfodret utöver vad korna stoppade i sig på betet. I somras utfodrade Jørgen med två lass grönt om dagen. Nu, efter betessäsongen, får korna ensilage på stall och då räcker det med ett lass grönt på eftermiddagen.Grovfodret kompletteras med ren spannmål så länge korna får grönmassa. Under vinterhalvåret ingår också egenodlat protein i form av raps, lupin och åkerböna i foderstaten. Importerad soja är ett minne blott på Lilla Fastergård.

Utfodring med direktskördad vall hos Jørgen Madsen, Skjern, Danmark. 

1684489060563.jpeg

Jørgen Søndergaard Madsen har sex års erfarenhet av att utfodra med färskt vallfoder och han ser enbart fördelar, både på fält och foderbord. Alternativet att skörda vallen som ensilage innebär fler överfarter per skördetillfälle, mer spill på fältet och förluster av protein i ensileringsprocessen.Men det är på foderbordet de stora ekonomiska vinsterna visar sig i form av billigare tillskottsfoder.– När vi utfodrar klövergräset färskt får vi ut 20 procent mer energi och 30 procent mer protein per hektar jämfört med om vi hade skördat klövergräs som ensilage, säger Jørgen Søndergaard Madsen.Uppgifterna baserar han på försök som gjorts inom ramen för ett särskilt gräsmjölksprojekt hos rådgivningsorganisationen Seges.Tack vare den höga proteinhalten i gräset kan han utesluta proteinfodermedel ur foderstaten så länge han utfodrar med färsk grönmassa.– Just nu har mjölken 3,79 procent protein och jag tror klövergräset är skyldigt till en del av det, säger Jørgen Søndergaard Madsen.Ekonomiskt räknar han med att utfodringen blir 7–8 kronor dyrare per ko och dag när han om någon månad måste gå över till en foderstat med gräsensilage, helsäd och dyrare kraftfoder.<h2>Bakgrund som rådgivare</h2>Jørgen Søndergaard Madsen har en bakgrund som rådgivare inom mjölkproduktionen, innan han tog över föräldragården på 1990-talet. Då hade ekoproduktionen medvind på marknaden, Jørgen slog in på den vägen, utökade arealen och mjölkproduktionen på gården.Som ekologisk mjölkbonde sökte han vägar att bli mer självförsörjande på foder och därigenom sänka sina produktionskostnader. Speciellt intresserad var Jørgen av att producera mer mjölk på gräs och klöver. Bete för mjölkkorna var en självklarhet men gick det inte att hitta tekniska lösningar för att öka andelen färskt grovfoder i utfodringen?Vintern 2017 åkte han till Simamässan i Paris och granskade vad marknaden erbjöd i maskinväg. Där knöt han kontakt med en firma i Irland, Grass Technology Ltd, som tillverkade en vagn som både skördade och utfodrade färskt vallfoder.Den vagnen hade mycket som Jørgen gillade. Grödan avverkades och lastades utan att komma i kontakt med jorden. Maskinen var också skonsam mot marken med lågt axel- och däcktryck. I vagnen låg en transportmatta som flyttade lasten bakåt under lastning och utfodring.

1684489130386.jpeg

1684489042236.jpeg

Strax efter mässan kom Grass Technologys ägare på besök till Lilla Fastergård. Det blev snabbt affär på en vagn men Jørgen Søndergaard Madsen åtog sig också att representera firman i Danmark.Maksigrass blev varumärket för vagnen i Danmark.– Jamen, det är ju vad det handlar om, maximalt med klövergräs till korna, säger Jørgen Søndergaard Madsen.Intresset från bondekolleger och rådgivare blev stort och sedan dess har Jørgen Søndergaard Madsen sålt ett 50-tal vagnar i Danmark. Svenska mjölkbönder har också hört av sig men utan att det har blivit någon affär – ännu.Ekoproducenterna är i majoritet bland köparna men 30 procent av köparna har ändå konventionell produktion. Köparna med konventionell drift har ofta större besättningar och mixar det färska gräset med ensilage i utfodringen. Även bland de konventionella är drivkraften att få mer protein och högre proteinkvalitet med mindre eller, helst, helt utan soja.– Färskt klövergräs går riktigt bra ihop med majsensilage. Speciellt om du har kolvensilage kan du höja självförsörjningen av foder, säger Jørgen Søndergaard Madsen.

<h2>Vallodling ett hantverk</h2>Jørgen är noga med att förutsättningarna ska vara de rätta för att lyckas med direktutfodring av vallfodret. Han besöker alla spekulanter innan affären görs upp, exempelvis bör foderbordet ha så många ätplatser att alla korna kan äta samtidigt. Det måste också finnas bra förutsättningar för intensiv vallodling på gården.– Utan att skryta så är jag nog den i Danmark som vet mest om färskt klövergräs till mjölkkor. Att få gräs och ko att samspela är en form av hantverk, säger Jørgen Søndergaard Madsen.Vallodlingen är en väsentlig del av det hantverket. Vallfröblandningar som passar att beta passar också att direktskörda. Vitklöver och engelskt rajgräs är de viktigaste beståndsdelarna, alltså smakliga arter med snabb återväxt.I vallarna, som Jørgen skördar till ensilage, finns även rajsvingel och timotej med. Här brukar det bli två, tre ensilageskördar, sedan tas även dessa vallar gröna mot slutet av säsongen.Insådden gör han oftast i helsäd och vallarna får ligga i fem år eller längre.

Jørgen Søndergaard Madsen i vall med bland annat vitklöver

JÃ¸rgen SÃ¸ndergaard Madsen.jpg

Ett klöverblad som visar att bladet följer med hela vägen till foderbordet.                        

1684489066839.jpeg

Att få ut gödseln på vallarna är en utmaning eftersom skördetillfällena kommer tätt. 30 ton per hektar är målet. Där korna ska beta under sommaren gödslar han senast i mars månad. På ensilagevallarna gödslas det runt midsommar men på grönskördevallarna är det inte alltid möjligt att gödsla varje år, möjligen mot slutet av säsongen när skördeintervallen är längre och det går fem, sex veckor mellan skördarna.En invändning som Jørgen får höra ibland är att kvaliteten på vallen varierar över en säsong. Och visst gör den men det gör ju också kvaliteten på det korna äter på bete, påpekar Jørgen.Grönskörd av vall kräver planering. Proteinhalten i fodret är låg under försommaren men ökar i takt med klöverandelen för att i de sena höstskördarna nå upp till 27–28 procent.Tillväxten är som bäst under tidig säsong.– I maj växer det uppåt 100 kilo torrsubstans per dag och hektar. I oktober har det sjunkit till 20 kilo. Alltså behöver vi skörda fem gånger så stor areal då.<h2>I danska toppen när det gäller produktionskostnad</h2>Att det gröna fodret håller sig på topp långt in på hösten lärde han sig det första året med skördesystemet.– Man har alltid sagt att höstgräs bara duger till kvigfoder så i november slutade jag ge korna av det och utfodrade det i stället till kvigorna. Men mjölkavkastningen föll direkt med två kilo så jag bytte tillbaka igen, säger Jørgen Søndergaard Madsen.Några uppenbara nackdelar ser han inte med skördesystemet. Arbetsåtgången på årsbasis blir ungefär densamma. Visst, det krävs en vagn extra vid sidan om ordinarie fodervagn men det borde å andra sidan innebära att den vagnen håller längre tid.Totalekonomin i hans mjölkproduktion har blivit mycket bättre. När han jämför sina siffror med snittet bland Danmarks ekobönder ligger han i tredjedelen som har den bästa avkastningen men när det kommer till produktionskostnaden är han bland de 5 procent som producerar mjölk till den lägsta kostnaden.– Så länge jag är mjölkbonde ska jag i alla fall använda färskt klövergräs i utfodringen, säger Jørgen Søndergaard Madsen.

1684489117717.jpeg

<h3>Jørgen Søndergaard Madsen</h3>Ekologisk mjölkbonde på Lilla Fastergård, en mil utanför Skjern i Danmark. Driver också Maksigrass ApS som importerar och säljer skörde- och utfodringsvagnar från Grass Technology Ltd, Irland.Lantbruket omfattar 240 ha växtodling, 140 holsteinkor och 110 kvigor. Mjölkningen sker i en Lelyrobot, avkastningen är 10 000 kilo ECM per ko och år.Vall odlas på 150 ha, i den öppna växtodlingen odlas spannmål, raps, åkerböna samt lupiner som samodlas med vårvete.Gården har två anställda vid sidan om Jørgen Søndergaard Madsen själv.

<h3>Maksigrass</h3>Marknadsför tre modeller i Danmark med lastkapacitet på 5,5 ton, 6,5 ton respektive 8,5 ton. Arbetsbredden är 2,3 meter för alla modellerna.Cirkapriset på vagnarna är från 370 000 danska kronor för den minsta till 570 000 för den största men beror på utrustningsnivå.Gräset slås av två rotorer med vardera fyra knivar. Materialet tas upp i vagnen av medbringare utan att komma i kontakt med marken. Lasten transporteras bakåt i vagnen och en sensor i baklämmen signalerar när vagnen är full.

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/tillgang-till-bevattningsdamm-kan-fordubbla-vallskorden">Bevattningsdamm kan fördubbla vallskörden</a><a href="https://www.atl.nu/markus-brisbo-pa-ostergarden-i-brismene">Vallfoder av högsta kvalitét - motorn i mjölkproduktionen</a>

– Ge korna grönt klövergräs om du vill sänka foderkostnaden i mjölkproduktionen, säger Jørgen Søndergaard Madsen.Han är ekologisk mjölkbonde i Danmark och återförsäljare av Maksigrass-vagnen som både skördar och utfodrar.

Lönsam omställning som håller foderkostnaderna nere för danske ekomjölkbonden.

Han fodrar korna med färskt gräs

Växtodling

Jørgen Søndergaard Madsen är ekologisk mjölkbonde i Danmark och återförsäljare av Maksigrass-vagnen som både skördar och utfodrar det färska gräset.