Hatt et Söner har vingårdar kring Bergères-lès-Vertus i Côte des Blancs i Champagne.

sdlkHJ6AHDxTco.jpg

Det är skördetid i Bergères-lès-Vertus där det svenskägda champagnehuset Hatt et Söner förvandlar druvor till mousserande vin. Den senaste tidens värme är goda nyheter, enligt ägaren Kristofer Ruscon.

– Det har varit ganska kallt och regnigt, men som tur har det blivit supervarmt. Högsommarvärme kring skörd är optimalt, sade han till TT när skörden inleddes i början av september.

– Annars hade det kunnat bli för hög syra och dålig sockerbalans, då hade vi fått tillsätta socker vid alkoholfermentationen. Som det ser ut nu kommer vi inte att behöva tillsätta någonting, utan vi får det naturligt.

"Alla kommer att behöva ställa om till grönt", säger Kristofer Ruscon, grundare av champagnehuset Hatt et söner.

sdl5kigJQxqYVM.jpg

På bara 30 år har medeltemperaturen i Champagne stigit med 1,3 grader. Det har inneburit att druvorna mognar snabbare och skördas 20 dagar tidigare.

Hittills anser många vinmakare i regionen att man gynnats av den globala uppvärmningen. Det går ofta att skörda under bättre förhållanden, utan regn, och det krävs mindre eller inget tillsatt socker vid jäsningen när druvorna blir mognare.

– Det är en stor skillnad som klimatförändringen kommit med, för tio år sedan tillsatte man alltid socker men i dag kan man få det naturligt. Det är mycket bättre för vinerna som smakar mycket godare, säger Ruscon.

– Champagnen har aldrig varit bättre än vad den är nu och det är tack vare att det har blivit varmare. Det är en paradox, nästan en skämskudde. Att det blivit så bra tack vare något dåligt som har hänt.

Druvor på en vingård i Epernay i Champagne. Klimatförändringarna får smaken på bubblet att förändras. Arkivbild.

sdlijsVf23zf6c.jpg

Men alla vet att situationen snart kan försämras. Klimatförändringarna kan fortsätta ha positiv effekt för kvalitén om den globala uppvärmningen begränsas till 2 grader, enligt branschorganisationen Comité Champagne.

– Hittills har effekterna varit positiva, säger generaldirektör Charles Goemaere.

– Men regionen utforskar också olika tekniker som ska bevara vinernas egenskaper vid mindre optimistiska klimatscenarier.

Klimatförändringarna har lett till att skörden i Champagne i snitt börjar 20 dagar tidigare än för bara 30 år sedan, enligt Comité Champagne. Arkivbild.

sdl4qLeWcEqlF8.jpg

Världen har redan värmts upp 1,1 grader jämfört med förindustriell tid och med nuvarande utsläppstakt är vi på väg mot omkring 2,7 graders uppvärmning vid seklets slut. Extrema väderhändelser som skyfall, torka och hetta väntas bli vanligare – och i Champagne bedöms risken för torka tredubblas till 2050-talet, enligt S&amp;P Global.

– På grund av klimatförändringarna har nya sjukdomar och insekter dykt upp som kan döda vinstockarna, säger Goemaere.

Vinhusen har sett förändringen ske i ”oroväckande snabb takt”, enligt Ruscon.

– Om det fortsätter att bli varmare ser inte den långsiktiga utvecklingen positiv ut, det kommer att bli svårt att jobba med vinerna. Det kommer att kräva större förändringar, omplanteringar och kanske druvor bättre anpassade till ett varmare klimat.

För några år sedan blev det 15 grader varmt i december, så plantorna i Hatt et Söners vingårdar började växa som om det vore vår.

– Risken var att frosten skulle förstöra skörden, säger Ruscon.

– I våras var det också stora temperaturskillnader på kort tid. Så var det inte förr, nu kan det vara +20 en dag och -16 på natten någon dag senare. Det påverkar inget så länge som inget dör, men det kan kräva att man jobbar med nya metoder.

Comité Champagne uppmanar producenterna att skära ner sitt klimatavtryck genom ett batteri av åtgärder: allt från att minska vinflaskornas vikt för att kapa transportutsläpp till att energieffektivisera byggnader.

– Alla kommer att behöva ställa om till grönt. Vi har börjat använda hästar i stället för traktorer i många vingårdar och jobbar med lokala kedjor där det går, säger Ruscon.

Vingårdar i Villevenard i Champagne i december 2017. Ett problem som klimatförändringarna har fört med sig är att knoppar dyker upp tidigare på plantorna och därmed riskerar att förstöras av frost. Arkivbild.

sdlrokRuhKCcOE.jpg

För att få märka en flaska med champagne måste vinet ha tillverkats i Champagne. Men det är långt från den enda regeln – vinlagarna är hårda i regionen och omfattar allt från vilka druvsorter som får användas till hur de ska pressas.

Men saker förändras. Numera får champagneproducenter använda hybriden voltis – en mer motståndskraftig så kallad piwidruva.

– Hade du frågat mig för 20 år sedan om man skulle införa en ny piwidruva i Champagne hade jag skrattat. Men nu tittar man hela tiden på hur man ska möta klimatförändringarna, säger champagnekännaren Fredrik Schelin.

Under värmeböljor kan vindruvor bli solbrända, vilket skadar smaken. Men olika försök pågår för att undersöka hur druvor och must bäst kan skyddas från hettan, enligt Comité Champagne.

Praktiska råd är bland annat att skörda när det är som svalast på dagen, inte lämna druvor i direkt solsken och att plocka i vita i stället för röda backar för att sänka temperaturen med upp till 5 grader.

Många förknippar champagne med fest och flärd. Arkivbild.

sdllTUI3BV8TpY.jpg

– Det finns en plan för att utveckla och testa innovativa druvsorter som ger vinet samma egenskaper men som är mer klimatanpassade. Nya metoder för vinodling och oenologi testas också i samma syfte, säger Goemaere.

Det friska mousserande vinet från norra Frankrike har blivit synonymt med det bästa bubblet i världen. Och många tilltalas av de senaste årens mer lättdruckna årgångar, enligt Fredrik Schelin.

– När det blir solmoget blir vinet jättegott, tillgängligt och trevligt. Problemet är att du tappar det som champagne är mest känt för, den massiva syran, säger han.

– Jag är van att champagne är slimmat och mineraligt med syra och krisp, då vill man inte få varma plommon i smaklökarna. Det är inte så vanligt än, men blir det fler mogna och varma årgångar blir det en helt ny dryck. Som 2003, då var det torrt och varmt och det året för mig är inte champagne i stilen.

Finns det en oro bland champagnekonnässörer att det här är de sista ”bra” åren?

– Jag har inte sett någon trend att champagnenördar lagrar fler flaskor på grund av klimatet, lagra champagne som konnässörer har vi alltid gjort. Men vi kanske kommer dit. Blir det varmare och varmare kommer det att bli ett bekymmer, säger Schelin.

Karta som visar vindistriktet Champagne i Frankrike.

<h3>Mer om champagne</h3>Champagne är ett mousserande vin från Champagne i nordöstra Frankrike. Vinet görs av både rödvins- och vitvinsdruvor som växer runt floden Marne.De tre huvudområdena är Montagne de Reims, där främst rödvinsdruvan Pinot Noir odlas, Vallé de la Marne, där rödvinsdruvorna Pinot Noir och Pinot Meunier odlas och Côte des Blancs, där vitvinsdruvan Chardonnay odlas.

<h3>Läs mer:</h3><a href="https://www.atl.nu/vinnestorn-vill-se-svenskt-vin-pa-nobelbanketten">Pionjär vill se svenskt vin på Nobelbanketten</a><a href="https://www.atl.nu/frankrike-vill-ersatta-vinstockar-med-skog">Frankrike vill ersätta vinstockar med skog</a><a href="https://www.atl.nu/ny-studie-svensk-vinodling-en-framtidsbransch">Svensk vinodling en framtidsbransch</a>

Ett glas bubblande dryck som skvallrar om fest, flärd – och klimatförändring.På 30 år har medeltemperaturen i Champagne stigit med 1,3 grader. Det har inneburit att druvorna mognar snabbare och skördas 20 dagar tidigare.

Nya sjukdomar och insekter som kan döda vinstockarna har dykt upp.

Så ska champagnen flöda i en varmare värld

Växtodling

Smaken på champagne har redan förändrats och nu gör sig vinhusen redo att tackla en varmare framtid.