d
DebattUppdaterad: 8 majKommentera

KD: ”Centerpartiets position allt svårare att förstå”

Det som behövs är stabila villkor, respekt för äganderätten och en borgerlig regering som står upp för skogsägarnas rätt att bruka sin skog – inte att Centerpartiet återigen bjuder in Miljöpartiet till makten, skriver Peter Kullgren och Carl-Wiktor Svensson i en replik.

Peter Kullgren, Landsbygdsminister (KD) och Carl-Wiktor Svensson, Riksdagskandidat, Kalmar län (KD).
Peter Kullgren, Landsbygdsminister (KD) och Carl-Wiktor Svensson, Riksdagskandidat, Kalmar län (KD). FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/PIERRE STJERNFELDT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Centerpartiets kritik mot regeringens skogsproposition missar det centrala: Detta är inte slutpunkten för reformeringen av svensk skogspolitik – det är startpunkten för att återupprätta lag och ordning i skogspolitiken, att säkra långsiktighet och respekt för äganderätten.

Under lång tid har svenska skogsägare levt med osäkerhet. Otydliga regelverk, utdragna processer och politiska signaler som drar åt olika håll har underminerat förtroendet för politiken. Det är denna utveckling regeringen nu bryter.

Skogspropositionen är därför inte ett hastverk – den är den största skogspolitiska reformen på närmare 30 år. Arbetet med att genomföra slutsatserna från Skogsutredningen pågår fortsatt med full kraft. Fler reformer kommer, och de kommer att bygga vidare på samma grund: Stärkt äganderätt, frihet under ansvar och ett konkurrenskraftigt skogsbruk. Mindre skogssocialism helt enkelt.

Mot denna bakgrund blir Centerpartiets position allt svårare att förstå. Partiet säger sig värna skogsägare – men öppnar samtidigt för samarbete med Miljöpartiet, vars politik i grunden innebär ökad statlig kontroll över skogen.

Låt oss vara konkreta.

Miljöpartiet driver målet att 30 procent av skogen ska formellt skyddas (förstatligas) samt att ytterligare återställa 30 procent. Miljöpartiets politik innebär i praktiken kraftigt utökade restriktioner för brukandet av produktiv skogsmark. MP har också drivit en tydlig missväxtlinje genom att politiskt tvångsstyra till mer hyggesfria metoder. MP vill därtill ekonomiskt styra avverkningar mot en bra bit över den rekommenderade slutavverkningsåldern, vilket ökar markägarens risk för storm, brand, röta och insekter. Det handlar inte enbart om rådgivning eller frivillighet, utan om att förändra brukandet i grunden. 

Riktningen är tydlig – mer ekonomisk styrning, fler begränsningar och ökade kostnader för skogsägare. Till exempel vill MP införa generell avverkningsskatt och avgifter på avverkningar. 

Hur ska Centerpartiet kompromissa med denna politik utan att överge principen om brukanderätt? Hur ska svenska skogsägare kunna planera långsiktigt om spelreglerna återigen riskerar att skrivas om?

Kristdemokraternas linje är den motsatta.

Vi stärker äganderätten, vi skapar tydligare och mer rättssäkra processer och vi värnar produktion och skogens klimatnytta.

Det är en politik som tar ansvar – inte en politik som abdikerar inför symboliska mål utan konsekvensanalys. Svenskt skogsbruk är en global förebild. Det levererar för klimatet, för jobben och för landsbygden. Den modellen ska utvecklas – inte monteras ned.

Men reformarbetet är inte klart. Det kräver tid, uthållighet och politiskt mod. Därför är det avgörande att vi får fortsätta det arbete som nu har påbörjats.

Det sista svenska skogsägare behöver är centerpartistisk vänstersväng i skogspolitiken. Det som behövs på gårdsnivå är stabila villkor, respekt för äganderätten och en borgerlig regering som står upp för deras rätt att bruka sin skog. Det är precis vad vi levererar – och vad vi avser att fortsätta leverera om vi får förtroendet att fortsätta regera.

Läs mer: ”Tidös skogsproposition – ett hastverk”