Arla: ”Vår ambition är att införa Bovaer i Sverige”

Under december blossade debatten kring det metansänkande fodertillskottet Bovaer upp i sociala medier, efter att Arla meddelat att företaget skulle inleda försök med fodertillsatsen på 30 gårdar i Storbritannien. 

Sveriges Mjölkbönder har i en debattartikel i ATL riktat kritik mot användningen av tillskottet och uppmanat svenska mejerier att stoppa användningen av Bovaer. Preparatet är godkänt av EU-kommissionen sedan 2022 och bedöms enligt den europeiska livsmedelsmyndigheten inte vara farligt för djur, producenter eller konsumenter – förutsatt att det används på avsett vis.

– När vi tidigare har kommunicerat om Bovaer har reaktionerna i både sociala och traditionella medier varit positiva. Men i Storbritannien blev vi överrumplade över hur snabbt desinformation spreds. Det är både ledsamt och bekymmersamt, säger Max Wallenberg, presschef på Arla.

Användning i Sverige

Arla genomförde under 2023 pilotprojekt med Bovaer i Sverige, Danmark och Tyskland. I Sverige deltog fem gårdar.

– Tillsatsen är godkänd i 68 länder och alla studier visar att den är helt ofarlig för både kor och människor. Vårt syfte med pilotprojekten var att se hur utfodringen fungerar praktiskt ute på gårdarna och erfarenheterna har varit goda. Det har inte varit några problem med att blanda in Bovaer i fodret, säger Max Wallenberg.

För närvarande används inte tillskottet på någon Arlagård i Sverige. Orsaken är de höga kostnaderna – omkring 1 000 kronor per ko och år i extrakostnader för bönderna. 

Danmark ser ut att bli först med storskalig användning av Bovaer, i samband med införandet av en omfattande koldioxidskatt och klimatöverenskommelse där lantbrukare föreslås få statlig kompensation för att använda Bovaer eller andra metanreducerande foder.

– Vi ser Bovaer som en liten men viktig pusselbit i arbetet för att minska klimatpåverkan. Vår ambition är att successivt införa Bovaer även i Sverige, men då behöver vi hitta lösningar för att finansiera det, säger Max Wallenberg.

Norrmejerier har använt Bovaer sedan januari 2023 och har, till skillnad från Arla, fortsatt att använda tillskottet på ett fåtal gårdar som levererar till deras varumärke Norrlogisk. Erfarenheterna har varit positiva.

– Bovaer kommer färdigblandat i mineralfodret, så det är enkelt för lantbrukarna att använda. Vi har inte heller märkt någon skillnad på korna. Mjölkkvaliteten och mängden mjölk har varit densamma, säger Stina Printz, hållbarhetschef på Norrmejerier.

Varken Arla eller Norrmejerier har märkt några negativa effekter på försäljningen i Sverige till följd av diskussionerna kring Bovaer. Däremot har förvirringen ökat och båda mejeriföretagen får allt fler frågor – framför allt från konsumenter.

– Vi förstår att det kan finnas oro när saker tas ur sitt sammanhang. Därför är det viktigt att informera om den forskning som ligger bakom Bovaer och om de positiva effekterna på klimatet, säger Stina Printz.

Alger och avel kan få ned metanutsläppen

Utöver Bovaer finns flera andra metanreducerande metoder. Det kanadensiska företaget Semex har bland annat utvecklat metoder för att mäta metanutsläpp hos enskilda kor och genom avel kunnat minska utsläppen med upp till 30 procent. Det pågår även försök med andra fodertillsatser. Ett lovande exempel är rödalger, där det svenska företaget Volta Greentech har minskat metanutsläppen med hela 80 procent vid produktion av nötkött. För mjölkproduktion är minskningen lägre, men enligt SLU kan rödalger reducera metanutsläppen från mjölkkor med 26 till 80 procent, beroende på dosering och förutsättningar.

Många frågetecken kvarstår dock. Än vet vi inte om rödalgens effekt håller i längden, då de längsta försöken hittills varat i fem månader. Det finns också en risk att algutfodring kan ge förhöjda halter av brom och jod i kött och mjölk. För att bli praktiskt genomförbart krävs dessutom – likt Bovaer – en betalmodell som täcker merkostnaden för tillskottet.

Enligt experter ATL har pratat med ska man vara försiktig med att peka ut ett fåtal specifika metanreducerande åtgärder. Det finns en risk att det kan ge andra negativa effekter på produktionen.

– Risken är den att om du skruvar i en ända så händer något annat i den andra, säger Maria Berglund, hållbarhetsexpert på Växa.

Hon poängterar att fodertillskott och avel bör kombineras med anpassad utfodring, minskat foderspill och en bra djurhälsa.