Kristin Karlsson

Karl Åke Karlsson stöder Arlas klimatinitiativ men kritiserar att dess hållbarhetsersättning missgynnar vallodling i skogs- och mellanbygd.

IMG_3399.JPG

– Hållbarhetsersättningen värderar hög proteineffektivitet per hektar medan mitt arbete med att hålla kulturlandskapet öppet och bevara den biologiska mångfalden inte värderas lika högt, säger Karl Åke Karlsson på Västbo mjölkgård, söder om Sundsvall.

Överlag är han positiv till att Arla vill möta marknadens klimatkrav, men menar att så som hållbarhetsersättningen är utformad missgynnas vallodling i skogs- och mellanbygd.– Jag har mer än tredubbla maskinkostnader för små skiften och lägre skörd jämfört med mjölkbönder i södra Sverige och Danmark, säger Karl Åke Karlsson, som arrenderar fler än 30 fastigheter med arealer på mellan 0,3 till 4 hektar.

– Vi binder in massor av kol med fleråriga gräsvallar och det gör man inte på gårdar som odlar majs. Samtidigt som majsodling belönas med fler hållbarhetspoäng i foder- och proteineffektivitet så straffas min vallodling, trots att den är en förutsättning för biologisk mångfald.

Karl Åke Karlsson på Västbo mjölkgård menar att hans arbete med den biologiska mångfalden inte värderas lika högt av Arla.

arla-2.jpeg

<h2>All markanvändning räknas som negativ för klimatet</h2>Med bara två månader till skarpt läge visar en granskning av Lighthouse report och ATL att 14 av 17 svenska Arlakretsar ställt sig bakom en motion med rubriken ”En hållbarhetsersättning som inte är hållbar”. Kritiken handlar främst om att all markanvändning räknas som negativ för klimatet, exempelvis skötsel av naturbeten och andra extensiva marker.&nbsp;– I korthet får du betalat för hur stor areal du har utslaget på hur mycket mjölk du får ut. Har du då en hel del extensiv jordbruksmark, ja då får du mindre mängd mjölk per hektar.&nbsp; I hållbarhetsersättningens markanvändningsparameter anses mjölkproduktionen bara vara effektiv på gårdar med lite betesmark och där korna mjölkar mycket, säger Anna Iletorp, mjölkbonde på Orust i Bohuslän.&nbsp;Hon är en av tre svenska representerar i Arlas internationella arbetsgrupp Sustainable Working Group, SWG och ställer sig också bakom den kritiska motionen. – När mina kollegor hör av sig till mig och berättar att de får bättre resultat i hållbarhetsersättningen om de tar bort 20 hektar naturbeten, ja då tror jag ju på dem.&nbsp;

Ersättningen baseras på arealstorleken i relation till mjölkproduktionen. Omfattande extensiv jordbruksmark resulterar därför i mindre mjölk per hektar.

IMG_3420.JPG

<h2>”Gynnar ett industrijordbruk</h2>Hennes kollega inom SWG, Kent Carlsson, menar att hållbarhetsersättningen är ett genomsnitt på vad som är bra i de sju länder där Arla verkar.&nbsp;– Den vill att vi bönder ska vara effektiva och driva så stor produktion som möjligt. Att ta för mycket areal i anspråk är exempelvis ett problem i Holland, men inte Sverige.Kent Carlsson från Tranås har ett mångårigt engagemang inom Arla, nu senast inom SWG.Trots det är han kritisk.– Den här modellen gynnar ett industrijordbruk som vi inte har i Sverige idag. Kent Carlsson formulerade bland annat stycket i den kritiska motionen som handlar om vallens kolbindande förmåga.

1685454377427.jpeg

– En viktig motpol till kornas metanutsläpp är vallen. Den i särklass bästa grödan som ger en stor positiv miljö- och klimatnytta kopplat till mjölkproduktionen.Kent Carlsson vill också att hållbarhetsersättningen ska ge svenska bönder utväxling på lagkravet att ha mjölkkor och kvigor på bete.– I sin reklam säger Arla att betesmarkerna är Sveriges regnskog, trots det ersätts inte det här arbetet tillräckligt.

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/arlas-svara-pa-kritiken-viktigt-se-till-helheten">Arla svarar på kritiken: ”Viktigt att se till helheten”</a><a href="https://atl.nu/arla-svarar-modellen-passar-alla-gardar">Arla svarar på kritiken: ”Modellen passar för alla gårdar”</a><a href="https://atl.nu/orattvist-att-ett-kooperativ-betalar-mer-for-mjolk-fran-slattbygd-an-skogsbygd">”Orättvist att ett kooperativ betalar mer för mjölk från slättbygd än skogsbygd”</a>Tidigare artiklar: <a href="https://www.atl.nu/arla-infor-ny-hallbarhetsersattning-2023-oronmarker-5-miljarder-kronor">Arlas nya poängsystem ska ge högre mjölkpris</a>

<h3>Arlas nya hållbarhetsersättning</h3>Totalt omfördelar Arla fem miljarder kronor årligen av betalningen till lantbrukarna för att minska gårdarnas klimatutsläpp med 30 procent till 2030.&nbsp;För varje hållbarhetsåtgärd får gården poäng. Varje hållbarhetspoäng ger 0,03 cent per kilo mjölk. I nuläget kan maximalt 80 poäng uppnås, som fördelas inom olika kategorier där den största ger 49 poäng utifrån hur effektiv gården är med foder-, gödsel-, protein- och markanvändning. Att jämföra med exempelvis kategorin biologisk mångfald och kolbindande jordbruk som kan ge som mest 8 poäng.&nbsp;

<h3>Lighthouse reports</h3>Denna granskning är ett samarbete mellan ATL och Lighthouse reports.Lighthouse reports är en ideell&nbsp; europeisk nyhetsredaktion, med bas i Nederländerna. Tillsammans med etablerad media i Europa sampubliceras journalistiska granskningar, främst inom områdena migration, klimat, väpnande konflikter och korruption.

Orättvis och ohållbar. Med två månader kvar till den första utbetalningen av Arlas hållbarhetsersättning kritiserar 14 av 17 Arlakretsar sitt egna kooperativ för att bland annat diskriminera gårdar i skogs- och mellanbygd.&nbsp;Det visar en granskning av Lighthouse reports och ATL.

14 av 17 Arlakretsar kritiserar sitt egna kooperativ.

Arlabönder kritiska till den nya hållbarhetsersättningen

Livsmedelsförädling

Orättvis och ohållbar. Med två månader kvar till den första utbetalningen av Arlas hållbarhetsersättning kritiserar 14 av 17 Arlakretsar sitt egna kooperativ för att bland annat diskriminera gårdar i skogs- och mellanbygd. 