Kristin Karlsson

sdlQPo7j5EnTmo-nh.jpg

För Arlas styrelse var det viktigt att inget system ska missgynnas.&nbsp;

– Rättvisa var vårt ledord när vi tog fram hållbarhetsersättningen, säger Lisa Ehde.&nbsp;Hur kunde styrelsen ändå ta fram en hållbarhetsersättning som 14 av 17 Arlakretsar, merparten av de svenska medlemmarna, kritiserar för att vara orättvis och ohållbar?– Att införa hålbarhetsersättningen är en stor sak i det här kooperativet. Men det som framstår som faktum i motionen, att ett produktionssystem med extensiva marker missgynnas, det visar inte våra körningar.&nbsp;<h2>”Modellen passar för alla gårdar”</h2>Lisa Ehde framhåller att hållbarhetsersättningen är under utveckling och välkomnar den kritiska motionen, som hon menar visar på en levande debatt inom Arla.&nbsp;– Det är viktigt att medlemmarna tänker på helheten. Ser man bara en parameter i taget är det lätt att tänka att om jag ska optimera just den här delen så kan det bästa beslutat vara att ta bort 20 hektar extensiv mark, men det finns andra parametrar som viktar emot, exempelvis markanvändning och gödselanvändning. Om du har höga poäng på det ena är det svårt att ha höga poäng på det andra. Modellen passar för alla gårdar.

58cc4917-4a83-461d-aaa3-1c9bd806c562.jpg

Lisa Ehde menar att det är möjligt för alla gårdar att bli mer klimatsmarta.– Kritiken att gårdar på slättbygd kan ta större skördar måste ses ur ett större perspektiv. Modellen har en tonvikt på resurseffektivitet och där kan även mindre skördar och mindre mjölkavkastning vara effektivt. Allt beror på hur mycket du får ut av det du stoppar in.&nbsp;<h2>Biologiskt mångfald nästa!</h2>Att det svenska beteskravet inte får tillräcklig utväxling i hållbarhetsmodellen bemöter Lisa Ehde med att bete ger poäng.&nbsp;– Om man jämför med medlemmarna i de andra länderna så har de svenska medlemmarna redan en poäng, sen om det är tillräckligt många för beteskravet, det är en annan fråga. Det gäller att komma ihåg att modellen är under utveckling.

”Arla har tagit ett stort och viktigt kliv med hållbarhetsersättningen, som har ett fokus på klimat”, säger Lisa Ehde.

44795165-sommarang-med-blaklint-mm.jpg

I takt med att kunskapen ökar kring biologisk mångfald menar Lisa Ehde att det är troligt att den delen kommer ge fler poäng i hållbarhetsersättningen.&nbsp;– Arla har tagit ett stort och viktigt kliv med hållbarhetsersättningen, som har ett fokus på klimat eftersom det är där vi har tydliga målsättningar, exempelvis inom SBTi:s scop 3 om att minska klimatutsläppen. Nästa steg blir troligtvis biologisk mångfald.&nbsp;

<h2>Säljer till stora företag</h2>Globalt säljer Arla till några av världens största livsmedelsföretag, exempelvis Wallmart, Tesco, Nestlé och Danone, som alla är med i SBTi, liksom svenska ICA gruppen och Axfood för att nämna några. Att vara ansluten till SBTi innebär bland annat att man åtar sig att minska klimatskadliga utsläpp inom tre områden; verksamhetens egna utsläpp (scop 1); transporter (scop 2) och leverantörernas utsläpp (scop 3).&nbsp;Med exemplet ICA innebär det att ICA sätter press på sin leverantör Arla, som i sin tur måste se till att utsläppen från sina leverantörer, de egna medlemmarna, minskar. En del av kritiken i motionen är att hållbarhetsmodellen utgår från klimatutsläpp per kilo produkt, istället för utsläpp per hektar. Något som förklaras med SBTi-målen.– För oss är det viktigt att lyssna på våra kunder och konsumenter och de ser klimatpåverkan på produkter. Det här är en personlig åsikt, men jag tänker att det blir svårt att tänka per hektar, även om jag förstår att det är rimligt på gårdsnivå, men det viktiga är att säkerställa att konsumenter förstår så att vi kan sälja våra produkter.<h2>Farligt att inte lyssna på kunder</h2>En del av kritiken är att bönderna får ta hela kostnaden.– En viktig del av arbetet med hållbarhetsersättningen är att använda den för att kunna ta betalt för det hållbarhetsarbete som görs på gårdarna. Anledningen till att Arla valt SBTi är för att det är ett språk som funkar i den kommersiella kontexten, att det är krav som våra kunder ställer.

En del av kritiken är att bönderna anses bära orimliga kostnader. 

13666549-arla.jpg

Stämmer kritiken att ni lyssnar mer på handeln än egna medlemmar?– Jag har full förståelse för att medlemmar kan uppleva det så, men jag tror det är viktigt för medlem hemma på sin gård att det Arla gör till syvende och sist handlar om att säkerställa högsta möjliga värden för mjölken och då är det viktigt att vi lyssnar på kunder, något annat vore farligt.&nbsp;Lise Edhe menar att målet är att gårdarna inte ska bära hela kostnaden och att Arla med hållbarhetsersättningen för en dialog med sina kunder, som de hoppas ska ta en del av kostnaderna.&nbsp;– Hållbarhetsarbetet på gård kostar så klart pengar, så tanken med ersättningen är att hämta hem den kostnaden på marknaden.<h2>”Arla är en demokrati”</h2>Lisa Ehde menar att styrelsen lyssnat på de svenska medlemmarnas återkoppling i höstas när den införde åtta poäng för åtgärder riktade för att öka den biologiska mångfalden på gården. Åtta poäng kan jämföras med exempelvis kategorin big five, resurseffektivitet som ger 49 av 80 poäng.&nbsp;– Modellen har stort fokus på klimat och därför är resurseffektivitet otroligt viktigt, men det är klart att Arla ser att hållbarhet inte bara är klimat och att modellen behöver balansera andra värden, och där är vi inte riktigt än. Men att hållbarhetsersättningen missgynnas extensiva gräsgårdar, där har vi inte en samsyn.Hur viktigt är det med samsyn?&nbsp;– Arla är en demokrati och gör det som majoriteten beslutar och det innebär att man inte alltid får precis som man vill. Helst vill vi så klart att det finns fullständig samsyn, både inom Sverige och mellan länderna, men så funkar det inte.&nbsp;Ligger det något i kritiken att hållbarhetsmodellen och beslutanderätten inom Arla hamnat i Danmark?– Nej, hållbarhetsersättningen var ett gemensamt styrelsebeslut, det vill säga att medlemmar från alla länder tillsammans beslutade om den.&nbsp;

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/arlas-svara-pa-kritiken-viktigt-se-till-helheten">Arla svarar på kritiken: ”Viktigt att se till helheten”</a><a href="https://www.atl.nu/arlabonder-kritiska-till-den-nya-hallbarhetsersattningen">Arlabönder kritiska till den nya hållbarhetsersättningen</a><a href="https://www.atl.nu/orattvist-att-ett-kooperativ-betalar-mer-for-mjolk-fran-slattbygd-an-skogsbygd">”Orättvist att ett kooperativ betalar mer för mjölk från slättbygd än skogsbygd”</a>Tidigare artiklar: <a href="https://www.atl.nu/arla-infor-ny-hallbarhetsersattning-2023-oronmarker-5-miljarder-kronor">Arlas nya poängsystem ska ge högre mjölkpris</a>

<h3>Lighthouse reports</h3>Denna granskning är ett samarbete mellan ATL och Lighthouse reports.Lighthouse reports är en ideell&nbsp; europeisk nyhetsredaktion, med bas i Nederländerna. Tillsammans med etablerad media i Europa sampubliceras journalistiska granskningar, främst inom områdena migration, klimat, väpnande konflikter och korruption.

Arlas ledning håller inte med om kritiken att den nya hållbarhetsersättningen diskriminerar gårdar i skogs- och mellanbygd med extensiva marker och vall.&nbsp;– De körningar vi har gjort visar inte det, säger Lisa Ehde, medlemsdirektör Arla.

Arlas ledning håller inte med om kritiken – hållbarhetsersättningen diskriminerar inte gårdar med extensiva marker och vall. 