d

”Allemansrätten försvaras genom att moderniseras”

Allemansrätten bygger på en balans mellan rättigheter och ansvar. I dag har den balansen rubbats. Om vi vill bevara allemansrätten måste vi också våga tala om dess gränser och stärka skyddet för dem som äger och förvaltar fiskerätt, mark och vatten, skriver Tony Forsberg.

FOTO: TRONS

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Allemansrätten är en svensk stolthet. Den ger människor möjlighet att uppleva naturen, röra sig längs våra stränder och njuta av våra sjöar och vattendrag. Men den är ingen frisedel. Den bygger på ansvar, hänsyn och respekt för andras egendom.

Just sistnämnda håller på att glömmas bort.

Sveriges Fiskevattenägareförbund ser hur markägare, vattenägare och fiskerättsägare allt oftare drabbas av nedskräpning, slitage, otillåtet nyttjande och konflikter. Naturturismen ökar, sociala medier lockar allt fler till samma platser och organiserade aktiviteter skapar ett helt annat tryck än när allemansrätten en gång formades.

Samtidigt är det just fiskerätts-, mark- och vattenägarna som investerar i fiske- och vattenvård, skogsvägar, underhåll av bryggor och båtplatser med mera. De skapar förutsättningarna för ett hållbart friluftsliv och en växande naturturism. När deras arbete möts av skadegörelse, olovligt fiske och bristande hänsyn urholkas viljan och möjligheterna att fortsätta investera.

En seglivad myt är att allt är tillåtet bara man befinner sig i naturen. Så är det inte. Fiskerätten är en lagligt skyddad rättighet. Att fiska utan fiskekort eller lov (vilket är ett brott mot §37 i fiskelagen (1993:787)) eller bortse från lokala regler är inte ett oskyldigt misstag – det är ett intrång i någon annans äganderätt och ett hot mot den lokala förvaltningen av våra fiskbestånd.

Den verkliga faran är dock större än så. Om allemansrätten uppfattas som en ensidig rättighet där kostnader och ansvar läggs på fiskerätt-, mark- och vattenägare, riskerar den att förlora sin legitimitet. Det vore olyckligt för hela Sverige.

Därför behövs en modernisering av synen på allemansrätten.

  • Skyldigheterna måste lyftas fram lika tydligt som rättigheterna.
  • Skyddet för mark-, vatten- och fiskerättsägare måste stärkas när missbruk sker.
  • Lagstiftare och myndigheter måste anpassa regelverket till dagens verklighet med ett betydligt högre nyttjande av naturen än tidigare.

Vi vill inte begränsa människors möjligheter att vistas i naturen. Tvärtom, vi vill ha en växande och hållbar naturturism där fritidsfisket ses som en ekonomisk drivkraft för lands- och kustbygden. Men frihet förutsätter ansvar. Den som vill njuta av naturen måste också respektera dem som äger, vårdar och långsiktigt förvaltar den.

Det är först då vi kan säkerställa att allemansrätten förblir en av Sveriges starkaste och mest uppskattade friheter – också för kommande generationer.

Vad tycker du om artikeln

Logga in för att reagera på artikeln

Var med i diskussionen

Dela med dig av dina tankar och diskutera med andra läsare.

Kommentarer

Genom att kommentera godkänner du våra communityregler.

Vad tycker du? Skicka din debattartikel till debatt@atl.nu.