Kan utländska sorter av äpple och potatis svara upp mot politikens mål?

SLU har sedan många år bedrivit växtförädling av frukt och bär, arter som inte förädlas kommersiellt för Norden. Med åren blev bara äpple kvar som en följd av minskade resurser. Lantmännens svenska växtförädling av potatis övertogs av SLU när Lantmännen ville lägga ned verksamheten 2006. Växtförädlingen av äpple och potatis har fortsatt vid SLU sedan dess tack vare att universitetet har fått särskilda medel för växtförädling. Nu har SLU beslutat att dessa medel i stället ska användas till tre–fyraåriga forskningsprojekt som stödjer växtförädling för norra Sverige.

Problemet är att det inte finns några kommersiella aktörer som är beredda att ta ansvar för att ta fram nya sorter av äpple och potatis, hur bra forskning som än bedrivs. Den forskning som bedrivits vid SLU om växtförädling av äpple och potatis har byggt på en pågående växtförädling som lett till nya sorter. När denna verksamhet nu riskerar att läggas ned sågar SLU av den gren som forskningen inom området vilar på, precis som framhölls i en slutreplik på DN Debatt den 29 juni av en rad intressenter för en fortsatt växtförädling av äpple.

Svensk fruktodling har en omsättning som motsvarar en medelstor Ica Kvantum-butik. Det säger sig självt att det är svårt att få drygt 100 fruktodlare att ta ett gemensamt ansvar för växtförädling av äpple, däremot borde de kunna bidra. Det gäller också plantskolor samt must- och ciderproducenter. Vi har därför initierat ett upprop om att bilda en stiftelse för att stödja de praktiska delarna av växtförädling av äpple så länge det behövs.

Sveriges utsädesförening, Riksförbundet Svensk Trädgård, Koloniträdgårdsförbundet, Sveriges Pomologiska Sällskap och LRF Trädgård har ställt sig bakom detta. Stiftelsen kommer att bygga på frivilliga bidrag. Det behövs nya sorter för att öka yrkes- och fritidsodlingen av äpple till det mål som Jordbruksverket har satt: 50 procents självförsörjning år 2035.

Lantmännen har en framgångsrik växtförädling av potatis i Nederländerna för de stora marknaderna i Europa och Nordafrika. Ibland kan det likväl komma fram en sort som passar i Sverige. Men man kan inte bygga en konkurrenskraftig svensk odling av potatis på detta. Användning av gensaxen för att göra gamla sorter resistenta mot bladmögel löser inte alla problem. Odling av den mer än 100 år gamla sorten King Edward är inte enkel. Dessutom vill den ekologiska odlingen tills vidare avstå från genredigerade sorter.

I svaret på en skriftlig fråga skrev landsbygdsminister Peter Kullgren att ”växtförädling som är anpassad till svenska förhållanden är strategiskt viktig, och tillgång till rätt växtsorter är direkt kopplad till livsmedelsförsörjning”.

För äpple och potatis kan detta lösas genom att det i regleringsbrevet till SLU för 2027 skrivs att 5 miljoner kronor av statsanslaget ska användas till växtförädling för nya sorter av dessa två grödor i hela landet. Detta skulle svara väl mot de politiska målen, oavsett vilken regering vi får i höst.