Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 30 mars 2017

    1000 mil på metanol från skogen

    Biometanol från svensk skog hade kunnat vara ett alternativ när de fossila drivmedlen ska fasas ut. Nu har Luleå tekniska universitet (LTU) testkört 1 000 mil på metanol och inspekterar motorn.

     Skog i tanken. Den Saab 9-5 som rullat 1000 mil på skogsmetanol har nu inspekterats. ”Den såg jättefin ut när vi tittade i den och nu går den som en klocka”, säger professor Rikard Gebart vid LTU.
    Skog i tanken. Den Saab 9-5 som rullat 1000 mil på skogsmetanol har nu inspekterats. ”Den såg jättefin ut när vi tittade i den och nu går den som en klocka”, säger professor Rikard Gebart vid LTU. FOTO: Hans Dahlgren

    – Vi har öppnat upp den för att se om det fanns några spår som tydde på att bränslet inte var bra för den, men allt såg jättebra ut. Så nu fortsätter vi att köra den på metanol, säger Rikard Gebart professor i förnybar energi vid LTU.

    Bilen, en Saab 9-5 anpassad för E85, har körts på en blandning av 56 procent svensk skogsmetanol och 44 procent bensin.

    Har ifrågasatts

    Metanolens lämplighet som drivmedel har ifrågasatts genom åren. De nackdelar som framhållits är bland annat att den skulle vara korrosiv och kunna skada komponenter i bilen.

    Men motorer går att anpassa och faktum är att det i E85-bilar till stor del redan är gjort.

    – Det vi tycker är poängen är att de här bilarna redan finns. Det är ungefär 250000 bilar som rullar i Sverige idag. Annars är det ju ett problem om man vill införa ett nytt bränsle, att det inte finns några fordon.

    Öka importen

    Men att få igång en kommersiell produktion av biometanol från svensk skogsråvara tror Rikard Gebart ligger långt borta.

    Regeringens nya förslag ”Bränslebytet” som siktar på en inblandning av biodrivmedel på 50 procent 2030 tror han bara kommer att öka importen eftersom det alternativet är billigare för drivmedelsbolagen.

    – Det finns palmolja och andra vegetabiliska oljor på världsmarknaden. Ett litet land som Sverige kan säkert köpa så att man blir oberoende av fossila bränslen, men det är ganska korkat att ha ett system som inte kräver att produktionsenheterna ligger i Sverige och att råvaran är svensk när det är svenska skattebetalare och konsumenter som ska betala notan.

     Rikard Gebart, professor i förnybar energi vid LTU.
    Rikard Gebart, professor i förnybar energi vid LTU. FOTO: LTU/Tomas Bergman

    Risk att planerna ändras

    Han ser också en risk att en ny regering skulle kunna ändra planerna och därför tror han inte att någon vågar göra de miljardinvesteringar som krävs för produktion i kommersiell skala. Han skulle vilja se en tydligare, mera långsiktig lösning, kanske ett avtal mellan producenter och stat som inte hur som helst kan rivas upp.

    – Detta är något vi måste bestämma oss för. Alternativet är dyrare om man tar med hela bilden. Vi vet ju vilka konsekvenser det får för klimatet och miljön i övrigt om vi inte minskar utsläppen från fossila bränslen. Dessutom är vi utelämnade till mindre nogräknade stater som levererar råoljan, säger Rikard Gebart.

    Metanolbilen är nu hopmonterad och rullar vidare.

    – Nu får vi försöka köra lite längre innan vi öppnar upp den nästa gång.

    RELATERAT: Flytande el i tanken – skogsmetanol kan göra Sverige oberoende

    Fakta metanol

    Metanol kan tillverkas på flera olika sätt, bland annat genom förgasning av organiskt material som rester från skog eller lantbruk.

    I spåren efter oljekrisen på 70-talet genomfördes en rad projekt med metanol som drivmedel. I USA togs föregångarna till dagens E85-bilar fram men då med tanken att köra dem på M85, alltså 85 procent metanol.

    Även i Sverige sattes arbetet igång. En statlig kommission såg metanol som det enklaste och effektivaste alternativet för inhemsk drivmedelsproduktion och förespråkade en inblandning på 15 procent i den vanliga bensinen. Under en tid i början av 80-talet fanns 19 M15-tankstationer i Sverige och omkring 1000 bilar kördes på bränslet.

    När oljekrisen var över och priset på oljan sjönk gick luften ur de flesta av metanolprojekten.

    FOTO: Hans Dahlgren

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen