Gå till innehåll
  • svg_commentsatlicons_arrow-11atlicons_arrowsvg_facebooksvg_linkedinsvg_mailatlicons_menuatlicons_molnigtsvg_playsvg_searchatliconssvg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login atlicons_like
    ❯ Synpunkten 9 januari

    Vårt sårbara lantbruk är en säkerhetsrisk

    Vi är alldeles för beroende av importerade livsmedel och insatsmedel till jordbruket. Det krävs en krisplanering för matförsörjningen och en positiv syn på svensk livsmedelsproduktion, skriver Kristina Yngwe, Centerpartiet.

    ”Vår beredskap är god” sa Per Albin Hansson om Sveriges livsmedelsförsörjning under andra världskriget. Mycket vatten har dock runnit under broarna sedan dess, och i dag är cirka hälften av det vi äter importerat från andra länder. Skulle Sverige isoleras skulle hälften av vår mat, det vill säga den del vi importerar, vara slut efter tio till tolv dagar. Efter tre dagar skulle många enskilda hushåll ha tömt sina matlager, och i butikerna skulle hyllorna gapa tomma redan efter ett dygn medan centrallagren klarar sig i mellan tre och åtta dagar.

    Även själva livsmedelsproduktionen skulle stå inför väldigt stora utmaningar. Den är beroende av importerade insatsmedel i form av exempelvis protein, växtnäring och diesel. Det gör det svenska lantbruket mycket sårbart.

    I takt med att det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld förändras måste vi således tänka tanken: Vad händer om vi vid händelse av kris inte längre har tillgång till det inflöde av livsmedel och insatsvaror som vi är vana tid?

    Därför menar vi i Centerpartiet att den svenska livsmedelskedjans sårbarhet måste minska.



    · Minska det svenska jordbrukets beroende av importerade insatsvaror

    För att skapa en resilient livsmedelsproduktion krävs bland annat ökad inhemsk odling av proteingrödor och att vi ersätter fossila drivmedel med förnybara. Men vi måste också klimatanpassa vårt jordbruk för att kunna hantera intensiva regn eller långa perioder av torka och därigenom säkerställa vår produktion av livsmedel.

    · Öka svensk livsmedelsproduktion

    Trenden med en minskande svensk livsmedelsproduktion måste brytas. Därför måste konkurrenskraften stärkas för både producent och förädling, och det offentliga måste i högre grad se värdet i att upphandla närproducerat.

    · Tydliggör ansvarsfördelning för krisberedskapsplanering av livsmedel

    Livsmedelsverket har idag ansvar för nationell samordning när det gäller kris- och beredskapsplanering av livsmedelsförsörjning i leden efter primärproduktionen. Dock saknar det ansvar för beslut och genomförande. Ingen myndighet har i dag helhetsansvar för hela livsmedelsförsörjningen. Därför måste ansvarsfördelningen tydliggöras och livsmedelsförsörjningen måste bli en viktig parameter i civilförsvarsplaneringen.

    När vi nu står inför en ny säkerhetspolitisk verklighet kan vi inte förutsätta att omvärlden ska försörja svenska folket med mat. Det är dags att föra in vår mat i den säkerhetspolitiska debatten.

    Kristina Yngwe

    Riksdagsledamot C

    Vice ordf Miljö- och jordbruksutskottet

    Läs mera om

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? Logga in här för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen