Synliggör de kvinnliga företagarna på landet

Kvinnor deltar i en lång rad arbetsuppgifter i lantbruksföretag. Trots det är deras arbete och företagande ofta osynliggjort. Det beror på flera saker.

Män äger oftare än kvinnor mark och lantbruksföretag. Ägandet präglas inte sällan av att söner ärver gården av sin far. Och trots att kvinnor har laglig rätt att ärva och äga skog och jord lever gamla synsätt kvar och det påverkar vem vi ser som lantbruksföretagare.

Dessutom är många kvinnor delägare och arbetar i företaget, men eftersom de inte är huvudägare syns de inte i statistiken.

Vidare är kvinnors bristande tillgång till makt inom lantbruksorganisationer och lantbruksutbildning förklaringar till kvinnors osynliggörande. Också inom forskningen osynliggörs kvinnorna genom att man utgått från att mannen är den som driver verksamheten.

Att kvinnor ofta startar verksamheter inom servicenäringar och turism gör också att de inte ses som ”riktiga” landsbygdsföretagare, utan mer som ”hobbyföretagare” och som ett komplement till det huvudsakliga jord- eller skogsbruket.

Tidigare studier har också visat att policystöd till företagare inom de gröna näringarna fokuserar på manliga verksamheter.

Dessutom är systemen för finansiering och rådgivning inriktade på män som är företagare. Att kvinnor oftare startar företag i servicenäringar som turism betyder att andra kunskaper än de vanliga behövs hos de aktörer som ger stöd och rådgivning.

Visserligen har saker förändrats. Fler kvinnor har fått makt och de har i högre utsträckning blivit lantbruksföretagare på egen hand. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra för att synliggöra kvinnor som företagare på landsbygden och förbättra deras villkor.

Det är väsentligt att kvinnors företagande synliggörs för att vi ska förstå och uppskatta det deras företagande och arbete bidrar med till familjegården, till landsbygden och till samhället i stort.

Det behöver också synliggöras för att stödorganisationer och policyaktörer inte ska utestänga kvinnor från möjligheter till stöd vid företagsstart och vid utveckling av befintliga företag.

Synliggörandet behövs också för att kvinnor som är företagare inte ska ses som avvikande, i jämförelse med män, eller som om de saknar ”rätt” förmågor och egenskaper såsom självförtroende, riskvillighet och affärskunskaper.

Allt företagande – kvinnors och mäns – bör ses och stödjas. Det sker bäst med hjälp av ett genusperspektiv, vilket innebär att se hur socialt skapade föreställningar om vad som är manligt respektive kvinnligt påverkar kvinnor och mäns villkor och förutsättningar för företagandet. På så sätt kan kvinnor och män ges lika villkor och förutsättningar att uppnå sina livsmål inom landsbygdsföretagandet. Det är både en rättvise- och tillväxtfråga, då det kan ge kvinnor förbättrade affärsmöjligheter och växande företag, vilket sin tur kan leda till ökad regional tillväxt.

Katarina Pettersson

fil dr, forskare på Nordregio