Gå till innehåll
  • svg_commentsatlicons_arrow-11atlicons_arrowsvg_facebooksvg_linkedinsvg_mailatlicons_menuatlicons_molnigtsvg_playsvg_searchatliconssvg_twitteratlicons_facebook_fatlicons_loginatlicons_like
    ❯ Synpunkten 15 december 2016

    Sveriges utsläpp av växthusgaser ökar

    Sverige behöver höja tempot i minskningen av utsläpp av växthusgaser för att nå sina uppsatta mål. Att ekonomin växer snabbare än utsläppen är en klen tröst, skriver Emilia Ingemarsdotter och Markus Larsson på den liberala tankesmedjan Fores.

    Bild 1/2
    Bild 2/2 FOTO: Jerker Lokrantz

    För andra kvartalet 2016 ökar de svenska växthusgasutsläppen med 1,6 procent jämfört med samma period 2015. Samtidigt ökade BNP med 4,3 procent. Det visar SCB:s Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 2:a kvartalet 2016. Att ekonomin växer snabbare än utsläppen är en klen tröst och bidrar inte till att uppnå svenska mål om utsläppsreduktion.

    Sektorn jordbruk, skogsbruk och fiske presterar relativt bra (på grund av svag konkurrensen från andra sektorer) och visar på något lägre utsläpp samtidigt som förädlingsvärdet ökar. Merparten av utsläppen från sektorn kommer från jordbruket medan skogsbruket står för lejonparten av förädlingsvärdet. Totalt står sektorn för 15 procent av Sverige samlade växthusgasutsläpp.

    Utsläppen från transportindustrin (privatbilism oräknat) ökade också under andra kvartalet 2016. Ökningen förklaras framför allt av ökade utsläpp från flyget. Andelen biodrivmedel ökar visserligen, men långsamt. Även i den här sektorn ökade förädlingsvärde under perioden. Transportsektorn står för 21 procent av de samlade utsläppen och är den enda ekonomiska sektor som har fått specifika mål för utsläppsreduktion. Lägg därtill att transporternas påverkan på andra sektorers utsläpp är betydande och att sektorsmålet om 70 procent minskade utsläpp till 2030 därmed är lika motiverat som avlägset. Det duger helt enkelt inte att uppvisa ökande utsläpp. I själva verket skulle sektorn behöva minska sina utsläpp med cirka 6 procent per år för att nå det uppsatta målet. Sedan 2010 har minskningstakten i sektorn i genomsnitt varit 2-3 procent per år.

    Eftersom EU säger nej till lägre skatt på biodrivmedel än på fossilbränsle är kvotplikt – inblandning av biodrivmedel i fossilbränsle – ett alternativ. Flyget behöver bära sina klimatkostnader och järnvägen rustas upp. För att järnvägen ska vara ett attraktivt alternativ till bil och flyg behöver tågen vara rimligt pålitliga och rimligt snabba. Det gäller alla tåg. En eventuell satsning på höghastighetståg får därmed inte konkurrera med ett eftersatt underhåll.



    Utsläppen i samtliga sektorer skulle behöva minska snabbare. För att nå uppsatta mål om 85 procents reduktion av växthusgasutsläpp år 2045 behöver minskningstakten öka till 5-6 procent per år. Ju längre vi skjuter insatser framför oss desto större blir morgondagens beting.

    Markus Larsson och Emilia Ingemarsdotter

    Fores klimat- och miljöprogram

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? Logga in här för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen