Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Synpunkten 4 december

    Lantbrukets byggnader måste bli bättre

    Sverige behöver nya utbildningar om lantbrukets byggnader och särskilt djurstallar, menade Jesper Broberg i ATL den 1 december. Ja, kunskap om djurstallar är strategisk – men vilken kunskap behövs och hur ska den byggas? Det frågar sig Per Frankelius, Linköpings universitet.

    Jesper Broberg föreslår Linköpings universitet som värd för en ny utbildning i byggnadskonst inriktad mot lantbruk. Lärosätet, menar han, utbildar redan i dag byggingenjörer samtidigt som regionen satsar på lantbrukssektorn.

    En väg för att skapa nya utbildningar i ämnet skulle kunna vara genom samarbete mellan flera discipliner och kanske även lärosäten. Dessutom bör man integrera praktikerkunskap. Skälet är att ämnet ”lantbrukets byggnader” är komplext. Låt mig peka på ett par aspekter.

    Estetik är lika viktigt som funktion. Inspirerad av schweizisk byggtradition formade Charles Emil Löfvenskiöld (f. 1819) den svenska byggnadskulturen inom lantbruket. I vår moderna värld präglad av plastfönster och flacka tak kan det vara värdefullt att ägna estetiken en tanke. Den kan bidra till ökad stolthet hos de yrkesverksamma och till attraktionskraften gentemot framtidens arbetskraft.

    En budbärare av estetikens betydelse är Jacob Bennet som tillsammans med arkitekten Sofia Högberg nyligen färdigställt fantastiska byggnader på Slättäng. En annan är prins Carl Philip, som på SLU skrev sin uppsats om Löfvenskiöld.

    Stenhammar i Södermanland, där prins Carl Philip är verksam, vittnar om att estetiken kan sättas i praktiken också vid nybyggnation. Frågan många lantbrukare ställer sig är dock hur man ska kunna finansiera estetiken om lönsamheten är pressad.

    Funktionen då? Allt nytt byggs inte utifrån ny forskning kring djur och stallar. Ta exemplet ljus: 2002 upptäcktes en tredje receptor i ögat. Vissa ljusvåglängder påverkar den receptorn, som i sin tur påverkar däggdjurs dygnsrytm, hälsa och produktivitet. Beaktas det i dagens byggen?

    Funktion handlar inte bara om fast installation. I grisstallar kan ljudnivån orsaka hörselskador. Där kan teknik såsom Peltor eller tvättrobotar vara väl så viktigt för arbetsmiljön som själva byggnaden.

    Jag instämmer med Broberg. Det är dags för en satsning på kunskap om lantbrukets byggnader. Men för framgång krävs tvärvetenskap, samarbeten och integration av praktikers erfarenhet.

    Per Frankelius, Grönovation vid Linköpings universitet

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen