d

Kemikalieinspektionen slår ut svensk vårraps

Utan effektiv insektsbetning är svensk vårraps inte konkurrenskraftig. Kemikalieinspektionen går sin egen väg och det är kontraproduktivt för det svenska jordbruket, skriver Lars-Johan Merin, Sveriges frö- och oljeväxtodlare.

Kemikalieinspektionen har än en gång avslagit en begäran om att få tillgång till effektiv insektsbetning mot jordloppor i våroljeväxtodlingen. Återigen står svenska lantbrukare utan tillgång till hjälpmedel som våra grannar, bland annat i Finland, Danmark och Estland, har fått tillgång till.

Våra grannländers myndigheter tillåter fortsatt betning. Men i Sverige tas ingen hänsyn till konsekvenserna för produktionen. Följden blir en helt snedvriden konkurrenssituation för svensk växtodling och att vårrapsodlingen slås ut i delar av landet.

Det är utom rim och reson att den svenska myndigheten fattar ett så helt avvikande beslut baserat på exakt samma EU-förordning som vi alla lyder under. Detta är ytterligare ett exempel på hur Kemikalieinspektionen går en helt egen väg.

Det är samma linje som också har gjort att ömsesidigt produktgodkännande inte fungerar i Sverige, trots att vi alla ingår i den så kallade norra zonen.

Principen är i korthet att om ett preparat är godkänt av något land i zonen så ska det också gå att få godkänt för användning i andra länder i samma zon. I den norra zonen ingår de baltiska länderna, Finland, Danmark och Sverige. Estland och Finland som har en betydande vårrapsodling, och Danmark med dubbla arealen höstraps jämfört med Sverige, har gett sina odlare möjlighet till betat rapsutsäde. Syftet är att säkerställa odlingen.

Det är nu helt uppenbart att vi i Sverige har en helt egen tolkning av EU-förordningarna 1107/2009 och 485/2013. Den stämmer inte alls överens med hur andra länder i vårt närområde väljer att agera.

Kommentaren från Kemikalieinspektionen i Sverige är närmast arrogant och mästrande med innebörden att vi i Sverige gör rätt. Alla andra kollegor från Tukes i Finland, Kemistyrelsen i Danmark, Chemicals Regulation Directorate i Storbritannien och motsvarande myndighet i Estland gör fel.

Konsekvensen är inte svår att se, vi har på tre år tappat 90 procent av vårrapsodlingen i landet. Odlingen flyttar naturligtvis till de länder där det finns bättre möjligheter till odling – det vill säga där nödvändiga produkter finns. Vad har vi då vunnit?

Värdet av den tappade volymen vårrapsodling motsvarar en kvarts miljard kronor i handelsledet. Utöver detta tillkommer förlusten av en viktig omväxlingsgröda i berörda områden.

Förfruktsvärdet efter raps är betydande i form av högre efterföljande spannmålsskörd och minskat behov av kväve och kemiska insatser. För att säkerställa en för landet viktig gröda hade en dispens för insektsbetning varit en bra och temporär åtgärd i väntan på nya effektiva preparat och metoder.

Svenska myndigheter måste på ett bättre sätt väga risken kontra nyttan när de gör sina bedömningar. Dagens tillvägagångssätt är kontraproduktivt, ett svenskt politiskt intresse för lantbruk och livsmedelsproduktion hade kunnat rätta till detta missförhållande.

Lars-Johan Merin,
Ordförande Sveriges Frö och Oljeväxtodlare

Vad tycker du om artikeln

Logga in för att reagera på artikeln

Var med i diskussionen

Dela med dig av dina tankar och diskutera med andra läsare.

Kommentarer

Genom att kommentera godkänner du våra communityregler.


Företagande