Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Skog 16 maj

    Tio tunga år för skogsägarsågar

    Inte sedan 2007 har skogsägarföreningarnas sågverk tjänat några större pengar. Mellan 2006 - 2016 låg den genomsnittliga rörelsemarginalen mellan 0 och knappt 2 procent, visar ATL:s stora granskning.

     Lena Ek, Södras ordförande.
    Lena Ek, Södras ordförande.

    Mellan 2006 och 2016 har de fyra stora skogsägarföreningarna sammanlagt haft en virkesfångst på 252 miljoner kubikmeter. Men de volymer som gått genom de egna sågverken har inte gett mycket vinst, enligt den granskning som ATL gjort.

    Norra Skogsägarnas koncerndel har en genomsnittlig rörelsemarginal (rörelseresultat genom nettoomsättning) på 1,1 procent per år. Intäkterna kommer främst från skogsbrukstjänster och virkeshandel samt från föreningens två sågverk och stolpfabrik.

    Inte långsiktigt hållbar

    Torgny Hardselius, ordförande för Norra Skogsägarna, håller med om att den nivån inte är långsiktigt hållbar, men säger att utvecklingen vänt de senaste åren.

    – Under krisåren 2012-2013 använde vi balansräkningen för att betala timmerpriserna. Tack vare en stark balansräkning har vi också kunnat investera i sågverken, en förutsättning för att bibehålla betalningsförmågan. Men rörelsemarginalen ska inte ligga högre än 3 procent, då vet vi att medlemmarna fått bra betalt för timret.

     Olov Söderström, vd för Norrskog.
    Olov Söderström, vd för Norrskog.

    Intäkterna från skogsbrukstjänster



    De senaste tre åren ligger Norra Skogsägarnas rörelsemarginal på i snitt 3,2 procent och enligt Torgny Hardselius når föreningen snart målsättningen med en soliditet på 32 procent som buffert mot lågkonjunktur.

    Norrskogskoncernen har en genomsnittlig rörelsemarginal på 0,4 procent för 2006-2016. Också här kommer intäkterna främst från skogsbrukstjänster och virkeshandel samt från föreningens sågverk och hyvleri.

    – Vår uppgift är inte i första hand att samla pengar i föreningen, utan att stärka medlemmarnas ekonomi. Det har vi lyckats bra med. Men vi är definitivt inte nöjda med vår utveckling, vi måste fortsätta öka medlemsnyttan och förbättra resultaten i föreningen och koncernen. Vårt mål för de närmsta åren är på en stabil positiv nivå, säger Olov Söderström, vd för Norrskog.

     Karin Mattson Weijber
    Karin Mattson Weijber

    Öka medlemsnyttan

    Förra hösten sjösatte vi därför ett program för att öka lönsamheten, konkurrenskraften och medlemsnyttan. Den tyngsta biten var att vi såg över vår industristruktur och nu minskar antalet sågverk från tre till två.

    Mellanskogs industri utgörs av en 49-procentig ägarandel Setra, som hade en genomsnittlig rörelsemarginal på 1,7 procent för perioden 2006-2016.

    – Setra har genomgått en stor förändring sedan 2006. Nu är det både smalare och vassare och vi har stora förväntningar på att det ska fortsätta leverera resultat till en långsiktig ägare, säger Karin Perers, Mellanskogs ordförande.

    De tre senaste åren har Setras rörelsemarginal också varit bättre, cirka 3,2 procent i snitt, vilket ska räcka till både utdelning och investeringar, enligt Karin Perers.

    Har bäst resultat

    Södra är den förening som har bäst resultat för sin industridel. Rörelsemarginalen är i genomsnitt 5,8 procent för perioden 2006-2016.

    Men borträknat Södra Cell, med en rörelsemarginal på 11,9 procent, och Södra Skog, 0,6 procent, blir siffran för nuvarande Wood (sammanslagning av Timber och Interiör/Gapro) bara 0,01 procent.

    – Södra värderas som en helhet, och för oss är totalen det viktiga. Målet är en avkastning på 10 procent, inklusive Timber. Men självklart ska sågverken gå bra och där satsar vi nu genom en omstrukturering samt investeringar på 400 miljoner kronor, och vi kan redan se att det börjat bita, säger Lena Ek, Södras ordförande.

    – En skillnad mellan oss och andra virkesköpare är att vi har mottagningsplikt på medlemmarnas avverkning. Därför behöver vi verksamhet som förädlar alla olika sortiment. Det bottnar i hur det såg ut för 80 år sen, när föreningen bildades för att enskilda skogsägare blev lurade av köparna, därför är mottagningsplikten otroligt viktig.

     Karin Perers, Mellanskogs ordförande.
    Karin Perers, Mellanskogs ordförande.

    Finns det ett pedagogiskt problem i att timret står för merparten av skogsägarnas rotnetto men inte ger någon större vinst vid förädlingen, samtidigt som massaveden, som är en sidointäkt för skogsägarna, ger stora vinster i industrin?

    – Det var något som diskuterades vid fjolårets ägarmöten, och vi kunde konstatera att vi har en god uppslutning för vår modell från medlemmarna, säger Lena Ek.

    Snedfördelningen ett problem

    Olov Söderström på Norrskog ser snedfördelningen mellan lönsamheten för sågverk och massaindustri som ett problem.

    Utan skogsägarföreningarna hade den snedfördelningen sett ännu värre ut, och den är naturligtvis varken bra eller hållbar. Välinvesterade och lönsamma sågverk är oerhört viktiga för skogsbrukets ekonomi. En av våra viktigaste uppgifter är att värna om skogsägarnas intressen i virkesmarknaden. Enklaste vägen är att samla fler skogsägare, ju större andel av virkesflödet som går genom föreningarna, desto större inflytande får vi ju, säger han.

    2007 var senaste året som skogsägarföreningarna gjorde riktigt bra resultat. Sen dess har det sett sämre ut för dem och deras trämekaniska industrier. Norra Skogsägarna och Mellanskog, som är delägare i Setra, har förbättra resultaten de senaste tre åren, för Norrskog har det försämrats. Södra har bra resultat på koncernnivå tack vare Södra Cell, medan sågverken i Södra Wood haft det svårt sen 2011.

     Torgny Hardselius, ordförande för Norra Skogsägarna.
    Torgny Hardselius, ordförande för Norra Skogsägarna.

    LÄS OCKSÅ: Här är vinnaren bland skogsägarföreningarnaLÄS OCKSÅ: Så ser lönsamheten ut på svenska sågverkLÄS OCKSÅ: Här är giganternas mest lönsamma sågverk

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen