Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 11 oktober

    SLU öppnar Skogsdatalabbet

    Genom att göra skoglig data tillgänglig för företag och myndigheter hoppas SLU på utveckling av nya produkter och tjänster.

     Skogsdatalabbet, från vänster till höger: Hampus Holmström, analytiker skoglig planering, Mikael Egberth, analytiker fjärranalys, Anna-Lena Axelsson, projektledare, samt Neil Cory, analytiker Riksskogstaxeringen.
    Skogsdatalabbet, från vänster till höger: Hampus Holmström, analytiker skoglig planering, Mikael Egberth, analytiker fjärranalys, Anna-Lena Axelsson, projektledare, samt Neil Cory, analytiker Riksskogstaxeringen.

    Torsdag nästa vecka slår Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, upp portarna för en ny satsning: Skogsdatalabbet.

    Genom att erbjuda data, verktyg och expertis är förhoppningen att snabba på utvecklingen av datadriven innovation bland företag och myndigheter inom skogssektorn.

    – Vi samlar in massor av data för vår forskning och genom att göra den tillgänglig kan den återanvändas till nytta för andra. Labbet ska vara en plattform för samverkan och demoprojekt, säger Anna-Lena Axelsson, projektledare för Skogsdatalabbet.

    Ställa upp med utrustning

    Dataseten består bland annat av nationell laserdata, satellitdata samt Riksskogstaxeringens ytdata.

    Men Skogsdatalabbet kan också ställa upp med utrustning och analytikerkompetens för att hjälpa till att utveckla nya användningsområden.

    – Två exempel är företaget Katam som vi hjälpt att utveckla metoder för att mäta skogsbestånd med hjälp av smartphones samt start-up företaget Lumberscan som fått hjälpt med drönarflygning för att utveckla nya metoder att inventera timmerupplag, berättar Anna-Lena Axelsson.

    Vad är drivkraften bakom Skogsdatalabbet, är det ni som vill få ut mer skogsdata eller känner ni av en efterfrågan på det?

    – Det finns definitivt en efterfrågan. Bland annat Riksskogstaxeringen provytor för att kalibrera den nya laserscanning som kommer att göras. Koordinaterna för provytorna är hemliga, men de behövs om man ska kunna kalibrera fjärrdata. Men vi har hittat sätt som gör det möjligt att använda proytorna utan att koordinaterna blir tillgängliga.

    Finns det några speciella skogliga problem eller svårigheter som du själv skulle vilja se lösta med hjälp av Skogsdatalabbet?

    – Det finns ju olika målgrupper, dels allmän kunskap om skog och skogen betydelse. Det skulle man kunna tänka sig som appar riktade till allmänheten. Dels teknisk utveckling inom skogsavverkning, till exempel hur skördarna kör eller rent av möjligheten att kunna aptera trädet innan det är fällt. Vår professor här brukar säga att det tar tio år för det vi gör och får att fungera här på SLU att nå ut till skogsbruket.

    LÄS MER: Bättre bonitering från skrivbordetLÄS OCKSÅ: Nu ska skogen skannas igenPREMIUM: Gårdens data blir guld värd

    Läs mer om

    Till toppen