Gå till innehåll
  • svg_commentsatlicons_arrow-11atlicons_arrowsvg_facebooksvg_linkedinsvg_mailatlicons_menuatlicons_molnigtsvg_playsvg_searchatliconssvg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login atlicons_like
    ❯ Skog 18 oktober 2016

    Skyddade arter stoppar avverkningar

    Obegripligt och rättsosäkert. Landets större skogsägarföreningar skräder inte orden om artskyddsförordningens påverkan på skogsbruket. Nu krävs en lagändring.

     I Värmland kom ärendet med bombmurklan upp innan det var glasklart vilken myndighet som ägde frågan och därför blev det länsstyrelsen som tog hand om det och stoppade avverkningen. Fel tycker skogsägarna.
    I Värmland kom ärendet med bombmurklan upp innan det var glasklart vilken myndighet som ägde frågan och därför blev det länsstyrelsen som tog hand om det och stoppade avverkningen. Fel tycker skogsägarna.

    51 avverkningar har hittills i år stoppats med hänvisning till artskyddsförordningen, enligt uppgifter från Skogsstyrelsen som ATL har begärt ut. Många av avverkningarna kan utföras under vissa delar av året, då det inte är häckningsperiod för fåglar, andra är helt stoppade.

    – Det här är bara början, säger Göran Örlander som är strateg för hållbart skogsbruk på Södra.

    I flera av fallen döljer Skogsstyrelsen hur många hektar som påverkas, men enligt ATL:s uppskattningar utifrån övriga ärenden rör det sig om cirka 460 hektar.

    Räknat på ett snittvärde på 100 000 kronor per hektar rör det sig om mångmiljonbelopp i form av uteblivna intäkter för skogsägare.



    Många av avverkningarna kan dock utföras under vissa delar av året, då det inte är häckningsperiod för fåglar.

    Sedan 2008

    Artskyddsförordningen har funnits sedan 2008 och är en del av Sveriges införande av EU:s naturvårdsdirektiv.

    Men fram tills i år har den inte tillämpats inom skogsbruket. I juni beslutade dock Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna om riktlinjer. Samtidigt skickade Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen en skrivelse till regeringen om att artskyddsförordningen bör utredas eftersom det finns flera frågor som försvårar tillämpningen av den.

    Vill se lagändring

    – Det är en viktig signal att myndigheterna säger det. En översyn skulle kunna ändra tillämpningen, säger Gunnar Lindén som är ansvarig för naturvårdsfrågor inom LRF Skogsägarna.

    LRF Skogsägarna vill dock helst ha en lagändring, inte bara en ändring av tillämpningen.

    – EU kräver ett visst skydd men Sverige har gått längre än vad EU kräver. Vi behöver inte gå utöver vad direktiven kräver. Det är bara ett regeringsbeslut som behövs för att ändra, säger Gunnar Lindén.

    Bereds i regeringskansliet

    Det är dock inte ens säkert att regeringen tillsätter en utredning. Beskedet från miljöministerns respektive landsbygdsministerns pressekreterare är att frågan om en översyn av artskyddsförordningen och dess tillämpning bereds i Regeringskansliet.

    Det finns ingen information om någon tidsplan när regeringen fattar beslut om att utreda eller inte utreda.

    Utebliven ersättning

    Det som skogsägarföreningarna är mest upprörda över är att besluten som fattas med hänvisning till artskyddsförordningen inte ger skogsägaren rätt att få ersättning.

    – Vill staten spara stora områden för lavskrikor så måste det ske genom naturvårdsavtal, biotopskydd eller naturreservat. Bara så blir systemet rättssäkert. Man kan inte ha sånt här som far vid sidan av systemet, säger Sven Erik Hammar som är ordförande för LRF Skogsägarna.

    I rättsliga instanser

    Några ärenden har redan kommit vidare i det rättsliga systemet. Förutom fallen med lavskrikor i Hälsingland gäller det ett fall i Värmland där svampen bombmurkla stoppar en avverkning. Skogen kan inte avverkas, och samtidigt är områdena inte tillräckligt skyddsvärda för att exempelvis bli naturreservat.

    – Det blir obegripliga förutsättningar för att driva företag, säger Karin Perers som är ordförande för Mellanskog.

    Väntar på domstolsbeslut

    Gunnar Lindén hoppas domarna som så småningom kommer ska ge viss vägledning för hur Artskyddsförordningen ska tillämpas.

    – Vi kommer nog ha en osäkerhet tills vi får utslag i domstolsmålen, säger han.

    I Värmland kom ärendet med bombmurklan upp innan det var glasklart vilken myndighet som ägde frågan och därför blev det länsstyrelsen som tog hand om det och stoppade avverkningen.

    För att vara bättre förberedda arbetar nu Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i Värmland tillsammans och går igenom art för art för att se hur de kan hantera dem.

    – Det skulle underlätta om man kunde skydda arterna genom generell hänsyn eller anpassad avverkning, säger Bengt Danielsson som är distriktschef på Skogsstyrelsen i Värmland,

    Inte nyckelbiotoper

    Han tror liksom företrädare för skogsägarföreningar att Artskyddsförordningens påverkan på skogsbruket blir stort.

    – Jag tror inte vi kommer att prata nyckelbiotoper utan Artskyddsförordning i framtiden, och det är ingen som tycker det är bra att markägare inte får ersättning för hänsyn utöver det som Skogsvårdslagen kräver, säger Bengt Danielsson.

    Skogsbrukare satsar 20-25 procent av sina nettointäkter i långsiktiga investeringar, såsom föryngring, röjning och vägunderhåll.

    – Då måste de veta att de kan använda skogen, säger Göran Örlander.

    I TIDNINGEN: Här är avverkningarna som stoppas av artskyddsförordningen – se unika karta i dagens printupplaga av ATL.

    Läs mera om

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? Logga in här för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen