– Dagens situation är inte rimlig. Skjut bort vargstammen i Mellansverige och låt den växa sig stark längst upp i norr. Samerna kan få bra betalt för de renar som rivs, säger han till Dagens Industri.
Klent gensvar
Karl Hedin driver familjeförtaget AB Karl Hedin i Fagersta, som med fyra sågverk, sex emballageindustrier samt 23 000 hektar skogsmark omsätter cirka 2,7 miljarder kronor och har 850 anställda.
Men han är också en hängiven jägare och skogsman, som har fällt 950 älgar. För en tid sedan gav han sig in i vargdebatten med boken "Varg och glesbygdsboende", som trycktes i 3 500 exemplar och skickades till diverse beslutsfattare.
Brukare och betraktare
– Det är vi som bor i glesbygden som upplever problemet. Det är här vargen finns, det är våra får som rivs och det är våra hundar som vargen tar. Det handlar om röster från de drabbade, inte från forskare eller ministrar, säger Karl Hedin till Dagens Industri.
Han delar upp vargdebattörerna i två grupper: brukarna, som brukar marken där vargen finns, och betraktarna, som studerar fenomenet på avstånd. Och det är brukarna som, enligt Karl Hedin, får betala priset för den svenska vargpolitiken.
– Närmare hälften av markvärdet består av annat än virksevärde och en stor del av det är jaktvärde. När vargen får hållas och ta upp villebrådet tappar marken i värde. I dag är det cirka 200 miljoner kronor per år som skogsägarna går miste om på grund av vargstammen, säger han.
Karl Hedins recept är enkelt. Skjut av vargen i Mellansverige och låt stammen växa till sig norr om Torne älv.
– Uppe i norr kommer de svenska vargarna i kontakt med finska och ryska vargar och då löser man också genproblemet, säger han.