Jokkmokks allmänning har 900 delägare varav hälften bor i Jokkmokk. Allmänningen består av totalt 80 000 hektar skogsmark, varav 65 000 hektar är produktiv skogmark. På allmänningens årsstämma var länsstyrelsens Camilla Carlsson och Frédéric Forsmark inbjudna för att informera om bildandet av nya reservat. Det var en del upprörda röster på mötet.
– Delägarna blir förbannade för att myndigheterna lägger en död hand över så stora områden i Jokkmokk. Över 70 procent av kommunens yta är redan skyddad, säger allmänningsförvaltaren Christian Rimpi.
Ingen bytesskog för närvarande
Stora skogsområden i Jokkmokks kommun är redan skyddade. Länsstyrelsen vill nu utöka med cirka 14 000 hektar totalt varav 7 000 hektar är produktiv skogsmark. Siffrorna för produktiv skogsmark är dock inte exakta innan en värdering gjorts. Jokkmokks allmänning befarar att det snarare rör sig om uppemot 20 000 hektar, men det är en siffra som länsstyrelsen inte känns vid.
Processen försvåras också av att länsstyrelsen i nuläget inte kan erbjuda någon statlig skog i utbyte. Det finns helt enkelt ingen avsatt skog kvar och att få mer bytesskog från Sveaskog skulle kräva en politisk process.
– Det är rätt låsta positioner. Vi kan inte byta skog och de vill inte sälja skog, säger Frédéric Forsmark på länsstyrelsen Norrbotten.
För att lösa frågan tills vidare har länsstyrelsen erbjudit att kompensera allmänningen ekonomiskt för att avstå från att avverka i de skyddsvärda gammelskogarna de närmaste åren tills en permanent lösning kan nås.
Stadgar medger inte försäljning
Att sälja skogen helt är inte ett alternativ för Jokkmokks allmänning eftersom stadgarna inte tillåter en minskning av skogsinnehavet. Tidigare reservat har bildats genom byten. Det är en lösning som är okej enligt Christian Rimpi, men inte optimal med tanke på bygden.
– Nu har vi fått ett område i Bodens kommun. Det är bra på så sätt att det är nära till industrin, men det är inte jokkmokkare som sköter skogen. Det är arbetstillfällen som försvinner från Jokkmokk, säger Christian Rimpi.
Vill lyfta frågan
Christian Rimpi tycker också det är dags att lyfta frågan om skyddandet av skog i norr.
– Det gäller inte bara Jokkmokk utan hela Norrbottens inland det här dilemmat. Ett önskvärt scenario är att man kunde få en omprövning av lagen för att få till en differentiering för områden där man redan avsatt mycket skog.
Frédérik Forsmark på länsstyrelsen känner igen kritiken, men att skogsskyddet centreras till vissa områden är svårt att undvika.
– Vi har fått kritik för att vi skyddar mest uppe i norr. Men vi skyddar ju där värdena finns helt enkelt. Det här är ju rester av den ursprungliga skogen i Sverige. Knutet till de här strukturerna finns väldigt många rödlistade arter.
Christian Rimpi tycker ändå att skogen i norr skyddas väl hårt.
– Merparten av de rödlistade arterna finns i ädellövskogen, inte i barrskogen, säger Christian Rimpi.