Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 27 november

    Långvariga effekter av kalavverkning

    Fortfarande 50 år efter kalavverkning är det skillnader i vilka svamparter som finns i brukad skog jämfört med orörd.

    Efter kalavverkning behöver även skogens mykorrhizasvampar återetablera sig. Svamparna lever i symbios med träden och försvinner därför vid avverkningen. Men det tar lång tid för artsammansättningen av svampar att bli den samma i den brukade skogen som i en orörd, visar en ny doktorsavhandling från SLU.

    Andra arter

    I sin studie har Kerstin Varenius jämfört samhällen av mykorrhizasvampar i upp till 60 år gamla tallskogar som vuxit upp efter hyggen med naturskogar, och fortfarande 50 år efter kalavverkning är det skillnader i artsammansättningen.

     Kommer tillbaka. Den populära matsvampen sandsoppa är en vanlig mykorrhizasvampar som återetableras efter avverkning och med tiden blir lika vanliga som i gamla skogar.
    Kommer tillbaka. Den populära matsvampen sandsoppa är en vanlig mykorrhizasvampar som återetableras efter avverkning och med tiden blir lika vanliga som i gamla skogar.

    De vanligaste arterna verkar komma tillbaka, däremot är underlaget för litet för att dra några säkra slutsatser kring mer sällsynta och rödlistade svamparter.

    Olika funktioner

    “Det är intressant både att artsammansättningen förändras och att vanliga arter kommer tillbaka med tiden, säger Kerstin Varenius. Framför allt för att vi inte vet så mycket om olika arters funktioner. Antingen är de vanligaste arterna viktigast för flertalet funktioner eller så leder förändringar i samhället till förändrade nivåer av de ekosystemtjänster som svamparna bidrar med”, säger Kerstin Varenius i ett pressmeddelande.

    Trädgrupper

    Enstaka kvarlämnade träd verkar inte heller ha någon nämnvärd effekt på svamparnas återetablering, och rekommendationen är därför att hellre lämna orörda trädgrupper med hänsyn till svamparna.

     Missgynnas. Dropptaggsvamp är en art som missgynnas av avverkningar och framför allt finns i äldre skogar.
    Missgynnas. Dropptaggsvamp är en art som missgynnas av avverkningar och framför allt finns i äldre skogar.

    Studien visar också att svampsamhällena ser olika ut på marker där träden växer långsamt jämfört med marker där de växer snabbt. Vad som är orsak och verkan är dock oklart, det vill säga om vissa svampar gör att träden växer bättre eller om trädens tillväxt gynnar vissa svamparter.

     "För den som vill förvalta mykorrhizasamhällen liknande dem i naturskogar på sin brukade skogsmark är vår rekommendation att hellre spara intakta skogspartier än utspridda träd", säger Kerstin Varenius.
    "För den som vill förvalta mykorrhizasamhällen liknande dem i naturskogar på sin brukade skogsmark är vår rekommendation att hellre spara intakta skogspartier än utspridda träd", säger Kerstin Varenius.

    LÄS MER: Jordbruket nödvändigt för artskyddetLÄS OCKSÅ: Finsk-rysk varg viktig för SverigeLÄS ÄVEN: Väjde för bil – traktorn välteLÄS OCKSÅ: “Bortse inte från produktionsbiotoper i naturvårdsarbetet”

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen