Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 17 februari 2017

    "Lagstiftningen saknar ramar"

    "Avsaknaden av ramar leder till godtycke, olikhet inför lagen och ett system som inte ses som legitimt."

    Det säger Magnus Fröberg, expert på mark- och miljörätt, om de svenska artskyddsreglerna.

     – Artskyddsförordningen borde ses över, anser Magnus Fröberg.
    – Artskyddsförordningen borde ses över, anser Magnus Fröberg. FOTO: Ulf Aronsson

    Nyligen avgjordes en av flera rättstvister kopplad till artskyddet. I målet om bombmurklan fick markägaren rätt: Länsstyrelsen kan inte stoppa avverkningen utan ersättning. Samtidigt går det inte att säga att länsstyrelsen hade fel i sin tolkning av lagen, som också fick stöd av utlåtanden från både Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen under rättsprocessen.

    LÄS ÄVEN: Ovisshet för markägare efter besked om bombmurkla

    Eget tillägg

    Förklaringen är att Mark- och miljööverdomstolen helt enkelt gjorde ett eget tillägg till regelverket för att komma fram till sin slutsats, nämligen att länsstyrelsen måste göra en bedömning om deras beslut står i proportion till effekterna för den enskilde skogsägaren.

    – De allra flesta är nog överens om att det ska finnas krav på skydd av hotade arter, men också att markägare som drabbas ska kunna få ersättning.

    Det säger Magnus Fröberg, advokat specialiserad på mark- och miljörätt, som på uppdrag av LRF analyserat domen i målet om bombmurklan.

    – Men miljölagstiftningen saknar i stora delar en tydlig ram för det: Det finns ingen närmare gräns för hur hårda krav som kan ställas, och det finns inget heltäckande skydd för de som drabbas av oacceptabla förluster. Har man ingen ram för någon del så kommer allt snart att skyddas.

    – Det leder till godtycke, olikhet inför lagen och ett system som inte ses som legitimt.

    LÄS ÄVEN: Bombmurkla stoppar avverkning

    “Bör ses över”

    Att det saknas ramar beror enligt Magnus Fröberg på att arbetet med att få ihop EU:s regler för artskydd med de nationella artskyddsreglerna inte gjordes “omsorgsfullt”. Därför tvingas till exempel Mark- och miljööverdomstolen göra långtgående tolkningar av avsikten med reglerna.

    – Systemet lappas och lagas för att inga lagstiftare vågar se över reglerna för att framstå som miljöfientliga.

    Magnus Fröberg kommer till samma slutsats som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen redan gjort i en uppmaning till regeringen:

    – Artskyddsförordningen borde ses över, för artskyddets effektivitet och rationalitet och för att förhindra negativa samhällskonsekvenser.

    Till toppen