Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 8 oktober

    Kronhjortarna gör livet surt för lantbrukare

    Djupsjö.

    Förstört ensilage och nedrivna stängsel är resultatet av kronhjortarnas framfart runt Nordmaling. Det har blivit ett allt vanligare problem för djurbönderna söder om Umeå.

    Kronhjortarna smet från ett hägn på halvön Järnnäs vid kusten på 1980-talet och har med tiden spridit sig upp till fem sex mil bort. Hur många som finns vet ingen.

     Jan-Erik Sundströms gård ligger vid skogskanten i Djupsjö 1,5 mil norr om Nordmaling.
    Jan-Erik Sundströms gård ligger vid skogskanten i Djupsjö 1,5 mil norr om Nordmaling. FOTO: Anders Kristensson

    Avskjutningen har ökat från 18 fällda djur 2001 till 150 förra året. Den första organiserade räkningen gjorde Svenska Jägareförbundet i våras från 25 bilar under fyra kvällar. Sammanlagt observerade de 350 kronhjortar ute på fälten.

    – Frågan är hur många som inte observerades, säger mjölkbonden Jan-Erik Söderholm som bor 15 kilometer norr om Nordmaling i Djupsjö.

    Kronhjortarna förstör ensilaget

    Han har ofta besök av kronhjortar som förstör ensilaget när de kliver på ensilagebädden och äter av kornas mat. Deras vassa klövar gör lätt hål på plasten och förstör fodret.

    LÄS MER: Mjölkbonde får skjuta kronhjortar

    Problemen med kronhjortarna började 2008 för Jan-Erik Söderholm. Han ansökte om skyddsjakt 2009 och två hjortar fälldes vid ensilagelimpan vid sidan av ladugården. Därefter fick ensilaget vara i fred under några år men nu är problemen stora igen.

    – En sak är säker och det är att det skjuts för få hjortar för de har blivit allt för många, konstaterar Jan-Erik Söderholm när han visar runt på sina nedtrampade havrefält.

     Jan-Erik Sundström har stora problem med kronhjortarna som förstör ensilaget, river ner staket och trampar ner havrefälten.
    Jan-Erik Sundström har stora problem med kronhjortarna som förstör ensilaget, river ner staket och trampar ner havrefälten. FOTO: Anders Kristensson

    – Avskjutningen måste öka till det dubbla och därefter kan man ju se hur det går.

    Hjortarna stannar hela vintern

    Hjortarna kommer fram till hans gård i mitten av augusti när kvällarna börjar bli mörka och återkommer sedan hela vintern fram till våren. Länsstyrelsens förslag på lösning av problemet är att stängsla runt ensilaget.

     ”Vi lantbrukare ska inte behöva ta ansvar för kronhjortarna. Det måste jaktvårdslagen göra”, säger Jan-Erik Sundström.
    ”Vi lantbrukare ska inte behöva ta ansvar för kronhjortarna. Det måste jaktvårdslagen göra”, säger Jan-Erik Sundström. FOTO: Anders Kristensson

    – För några år sedan satte jag upp ett viltstängsel men när snön blir djup hoppar de lätt över, berättar han. Det blir dessutom dyrt att sätta upp ett stort stängsel där det går att köra traktor. Den kostnaden ska inte vi bönder behöva stå för utan det borde jaktskyddsområdet göra. Länsstyrelsen har ett stort ansvar i detta.

    LÄS MER: Länsstyrelsen beviljar skyddsjakt på kronhjort

    På vintrarna samlar hjortarna ihop sig i stora flockar som kan förstöra mycket ensilage på kort tid. I Sunnansjö, en halvmil bort, bor Anna Karin Lundberg där hon föder upp köttdjur. I vintras kom en flock på mer än 20 hjortar och åt av ensilaget.

     Jan-Erik Sundström får sina havrefält nedtrampade av kronhjortarna.
    Jan-Erik Sundström får sina havrefält nedtrampade av kronhjortarna. FOTO: Anders Kristensson

    En kväll överraskade Anna Karin och hennes man flocken efter att de tidigare på dagen upptäckt att ett 40-tal balar var upprivna och snön runtomkring var helt upptrampad av hjortarna.

    – Det värsta var oron över om hjortarna kan sprida smitta till korna, berättar Anna Karin.

     Jägaren Tomas Häggström säger att kronhjortar är svårjagade och det är inte ovanligt att de tilldelade djuren inte skjuts.
    Jägaren Tomas Häggström säger att kronhjortar är svårjagade och det är inte ovanligt att de tilldelade djuren inte skjuts. FOTO: Anders Kristensson

    Efter att veterinären viftade bort det fick korna de minst skadade balarna.

    Liten jakttilldelning

    De mest skadade balarna körde jägarna ut i skogen för att hålla flocken borta. Ett skinn och tarmarna av en hjort spändes upp vid Anna Karins ensilage men efter en och en halv vecka var de tillbaka igen. Jakttilldelningen i området förra året var två djur och en till fick senare skjutas vid skyddsjakt.

    – I kärnområdet med en radie på tre mil börjar det bli tätt med kronhjort, berättar Mikael Karlsson på Svenska Jägareförbundet. Tillsammans med älgen blir det ett stort tryck för djurägarna. Frågan är nu hur vi vill ha det med hjortarna för det är inte smärtfritt att ha kronhjort.

     Staketen får lagas i stort sett varje dag under hösten när kronhjortarna kommer fram till gårdarna för att söka föda.
    Staketen får lagas i stort sett varje dag under hösten när kronhjortarna kommer fram till gårdarna för att söka föda. FOTO: Anders Kristensson

    Ambitionen från länsstyrelsen är nu att förbättra dialogen mellan jägarna och djurägarna för att problemen ska minska. Genom att utfodra hjortarna ute i skogen hoppas man att gårdarna ska få vara ifred.

    LÄS MER: Här är tallen på väg tillbaka

    Sedan några år tillbaka har Svenska Jägareförbundet börjat föra statistik på kronhjortsobservationer för att kunna bedöma hur stammen utvecklas i området. På SLU pågår ett forskningsprojekt om kronhjortarna.

    – Vi behöver mer kunskap om kronhjortarna för att kunna göra bättre skötselplaner och hålla avskjutningen på rätt nivå, konstaterar Lars Dalberg på länsstyrelsen.

     ”Det blir mycket extrajobb om man ska täcka 600 balar med presenning och det skulle bli ett dyrt staket. Länsstyrelsen lägger över ansvaret på oss djur- och markägare. Det enda man kan göra är att skjuta betydligt fler djur. Förra året fick jaktområdet tilldelat en hind och en kalv. Det gör ingen större skillnad”, säger Anna Karin Sundberg i Sunnansjö.
    ”Det blir mycket extrajobb om man ska täcka 600 balar med presenning och det skulle bli ett dyrt staket. Länsstyrelsen lägger över ansvaret på oss djur- och markägare. Det enda man kan göra är att skjuta betydligt fler djur. Förra året fick jaktområdet tilldelat en hind och en kalv. Det gör ingen större skillnad”, säger Anna Karin Sundberg i Sunnansjö. FOTO: Anders Kristensson

    Medan vintern sakta närmar sig har Anna Karin Sundberg redan börjat gå upp till ensilagebalarna för att se efter om hjortarna varit framme. Den senaste veckan har elstängslet varit nedrivet på flera ställen igen.

    – Det var en jobbig höst och vinter förra året och det blir nog samma sak i år igen, tror Anna Karin Sundberg.

     ”Det värsta var oron över att korna kanske kunde bli smittade av hjortarna”, säger Anna Karin Sundberg.
    ”Det värsta var oron över att korna kanske kunde bli smittade av hjortarna”, säger Anna Karin Sundberg. FOTO: Anders Kristensson

    Kronhjortarna i Djupsjö

    Kronhjortarna smet från ett hägn på 1980-talet och har sakta spridit sig. I dag finns det en etablerad stam i en 3,5 mils radie från Järnnäs vid kusten. Ströhjortar har observerats 6–7 mil bort.

    Skador på skogen är minimala enligt Norra Skogsägarna men lokalt kan det förekomma skador i lite större omfattning.

    Forskningsprojektet som pågår på SLU i Umeå handlar om hur älgen och kronhjorten samverkar och länsstyrelsen hoppas få mer kunskap för att kunna göra bättre skötselplaner i framtiden.

    LÄS MER: Ny tejp ger billigare solcellerLÄS OCKSÅ: Ständigt på jakt efter hungriga svinLÄS OCKSÅ: Nu är massaveden het igen

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen