Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 5 december

    Hänsyn dyrt för små skogsägare

    Skogssektorns löften om att inte kalavverka nära staden riskerar att kosta mindre skogsägare stora pengar.

    – Är man en liten skogsägare och behöver göra långtgående anpassningar, då blir det dyrt, säger Mattias Berglund på Skogssällskapet.

    Allt fler människor bosätter sig på landsbygden runt de stora städerna. Befolkningen har fördubblats på 20–30 år. När de inte pendlar in till jobbet i staden vill de njuta av naturen. De boende ställer många och högre krav på att tätortsnära skogsägare ska ta sociala hänsyn.

    – Jag kan se en stor skillnad. Det kommer in många synpunkter på avverkningsanmälningar i Göteborg och dess kranskommuner till Skogsstyrelsen från ideella organisationer och allmänheten, säger Emil Bengtsson, distriktschef på Skogsstyrelsen.

     Tomas Rahm på Södra.
    Tomas Rahm på Södra. FOTO: Marie Henningsson

    Målbilder för friluftsliv

    För att mildra konfliken och visa sociala hänsyn har skogssektorns stora aktörer har tagit fram målbilder om friluftsliv och rekreation. Bland andra Södra, Mellanskog, SCA och Skogssällskapet har varit med i arbetet, och skogsbruket har lovat att rätta sig efter rekommendationerna.

    – Det ställer säkert högre krav på skogsbruket, det är en högre ribba än lagens krav, säger Emil Bengtsson.

    LÄS MER: Så fick Sveaskog dubbelt betalt för Ängelholmsskog

    Anpassningen kan handla om längre omloppstider, föryngring under skärm och mindre hyggen. Och att undvika körskador och rensa bort riset.

    – Ju närmre området är, desto större hänsyn och desto större anpassning, säger Tomas Rahm på Södra.

     Mattias Berglund på Skogssällskapet.
    Mattias Berglund på Skogssällskapet.

    Men det är inte bara allmännyttiga bolag och kommuner som äger skogen runt städerna. Enligt Södra är det de facto så att omkring hälften av den tätortsnära marken ägs av enskilda skogsägare. Och de har nu stor press på sig att ta kostnaden för den hänsyn som deras skogsägarföreningar lovat att ta.

    Kan bli dyrt för små skogsägare

    Skogssällskapet har tittat på vad det tätortsnära skogsbruket kostar. Utslaget på alla Skogssällskapets 30 000 hektar blir effekten liten ur ett nuvärdesperspektiv.

    – Men är man en liten skogsägare och behöver göra långtgående anpassningar på en större del av sitt innehav då får det stora konsekvenser för den helhet som man har. Då blir det dyrt, säger Mattias Berglund på Skogssällskapet.

    – Generellt kan man se att det blir dyrare. Man måste lägga fler timmar för att utföra åtgärden. Det kan också vara så att man inte kan bedriva ett aktivt skogsbruk fullt ut. Att man tappar produktion och ekonomi i framtiden, säger Tomas Rahm.

    LÄS MER: Sveaskog säljer stadsnära skog

    När Södra har uppdrag att avverka försöker de att hjälpa till att jämka samman intressena vid tätortsnära skogsbruk.

    Före en tätortsnära avverkning ska allmänheten informeras och kanske bjudas in till ett möte. Dialogen med de boende fungerar för att mildra konflikten.

    – Ja, det tycker jag. Det svåra är att klara balansgången i det enskilda fallet. För en mindre skogsägare som har hela sitt innehav i anslutning till tätort är det en större utmaning rent praktiskt att hitta lösningar, säger Tomas Rahm.

    Hänsyn vid tätortsnära skogsbruk

    I målbilderna för friluftsliv och rekreation betonas först och främst vikten av kommunikation med de som berörs. Sedan delas skogen upp i fyra delar med olika rekommendationer för brukande av produktionsskogen:

    Närskog. Den närmaste, tillgängligaste och mest nyttjade skogen: Bevara skogskänsla och främja tillgänglighet.

    Friluftsskogar, allmänt nyttjade skogsområden: Variera hänsynen efter nyttjandet.

    Uppehållsplatser, punkter där människor brukar vistas eller stanna till: Bevara upplevelsevärden och främja trivsamma miljöer.

    Stigar och leder, alla typer av rörelsestråk för friluftsliv och rekreation: Bevara framkomlighet och främja attraktiva färdupplevelser.

    Källa: Skogsstyrelsen.LÄS OCKSÅ: Prisfall på bostäder kan drabba skogenLÄS OCKSÅ: Youtubestjärnor ska locka ny arbetskraft till skogenLÄS OCKSÅ: Het diskussion om nyckelbiotoper

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen