Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 22 januari

    Engagerade markägare når resultat

    BROAKULLA

    Skogsintressegruppen i Nybro i Småland har jobbat i 17 år på att nå en balans mellan skog och vilt. Än är det långt kvar till målet, men i fyra markägarstyrda älgskötselområden finns framgångar.

    Vid varje möte som Skogsintressegruppen i Nybro i Småland håller är det någon av medlemmarna som säger att det är dags att ge upp, för allt arbete ger inte särskilt mycket resultat.

    – Men så har vi vårt möte och uppmuntrar varandra att fortsätta jobba. Hade vi inte haft den här gruppen hade nog alla gett upp – utom Ola, säger Lars-Erik Fridholm i Broakulla som är föreningens ordförande.

     Tallplantor klarar sig inne i vilthägnet.
    Tallplantor klarar sig inne i vilthägnet. FOTO: Birgitta Sennerdal

    Ola Andersson i Alsterbro är ordförande i Alsterbro Kråksmåla älgskötselområde och lägger ner uppåt en fjärdedel av en heltidstjänst på att arbeta med viltförvaltning – och då jagar han inte ens.

    – Jag jagar jägare i stället, säger han och skrattar, och tillägger att i Alsterbro Kråksmåla älgskötselområde har man nått ett bra samarbete mellan lokala jägare och markägare.

    Granen på väg in

    Vi är i sydöstra Småland där tallen på många marker är det naturliga trädslaget, men där det nu sker en granifiering. Inne i vilthägnet på den skogsfastighet som Algutsboda hembygdsförening äger och som Lars-Erik Fridholm är med och sköter, är det fullt av småträd av alla de slag och vissna blommor från rallarros. Utanför är det ganska sterilt och mest gran.

    Lars-Erik Fridholm visar också en granplantering där han i vissa områden sådde tallfrön för att försöka få upp en blandskog. Granarna har tagit sig bra, medan tallarna är små ynkliga buskar fastän de är flera år gamla.

     Det räcker inte med att sänka älgstammen, vi måste sänka klövviltstammen, säger Lars-Erik Fridholm (till höger) och Ola Andersson (till vänster).
    Det räcker inte med att sänka älgstammen, vi måste sänka klövviltstammen, säger Lars-Erik Fridholm (till höger) och Ola Andersson (till vänster). FOTO: Birgitta Sennerdal

    Ola Andersson jobbar också med hägn på sin fastighet, men även med viltbehandling. Det är dyrt.

    – Behandlingen med Trico kostar mer än jaktintäkten per år och ändå har jag mycket viltskador, säger han.

    För att försöka göra något åt situationen var de för 17 år sedan med och bildade Skogsintressegruppen i Nybro. Även om målet om att nå en balans mellan skog och vilt inte är uppnått, har det blivit bättre. Samarbetet mellan jägare och markägare är bra och intresset för jakt har ökat.

    – Det ska vara roligt att jaga och därför har vi väldigt få restriktioner och en väldigt generös tilldelning, säger Lars-Erik Fridholm.

     Viltskadad tallplanta.
    Viltskadad tallplanta. FOTO: Birgitta Sennerdal

    Förra året satte dock älgförvaltningsgruppen stopp för älgskötselplanen och den tillåtna avskjutningen minskade, vilket gjorde att älgstammen ökade.

    Ola Andersson anser att markägarna måste utnyttja sin utslagsröst i älgförvaltningsgrupperna, men att överenskommelsen som träffades förra året mellan Svenskt skogsbruk och Svenska Jägareförbundet har satt käppar i hjulen.

    – Markägare måste engagera sig, säger Ola Andersson.

    Skogsintressegruppen i Nybro

    Föreningen är en sammanslutning av ett hundratal markägare med en areal på cirka 20 000 hektar och som ingår i ett nätverk med tre markägarstyrda älgskötselområden som tillsammans har en areal på cirka 55 000 hektar.

    Källa: Skogsintressegruppen i Nybro

    Alsterbro Kråksmåla älgskötselområde

    I detta ÄSO med en areal på 37 000 hektar samråder markägare och jägare, men besluten om jakten fattas vid ett möte där bara markägare är med. Skötselplanen ska tillstyrkas av älgförvaltningsgruppen och sedan godkännas av länsstyrelsen.

    Målet är att ha maximalt 30 procent betesskador på tall, medan 70 procent ska vara oskadade. I dag är situationen den omvända.

    Den genomsnittliga avskjutningen åren 2012/2013-2015/2016 var i genomsnitt 4,7 älgar per tusen hektar. Motsvarande siffra för hela Kalmar län (exklusive Öland) var 2,7. Inklusive Öland var siffran 2,5.

    Slaktvikten på kalvar i Alsterbro Kråksmåla var i genomsnitt 60,6 kilo de senaste sex åren, vilket är cirka 10 kilo mer än i närliggande områden. Målet är att nå 70 kilo.

    Källa: Ola Andersson, viltdata.se

    Dyrt viltbehandla

    Kostnaden för att spruta med Trico är cirka 2 000 kronor per hektar och år och behandlingen bör pågå under tio år.

    Källa: Ola Andersson

    Läs mer: Betesskador tvingar skogsägare plantera granPremium: Skogsmotionärernas favoritämnePremium: Santhe Dahl om 40 år på Vida

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen