Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

    Snart slut med pressade priser

    Köp säger USDA:s rapport – sälj säger valutamarknaden. Snart kan efterfrågan på bland annat vete vara större än tillgången, konstaterar ATL:s marknadskrönikör Torbjörn Iwarson.

    Sifforna från det amerikanska jordbruksdepartementet som kom i torsdags kväll säger att eran med höga och stigande globala lager av spannmål och pressade priser förmodligen ligger bakom oss. Maj-rapporten är alltid extra intressant, eftersom det är den första som ger uppskattningar för produktion, konsumtion för det kommande marknadsföringsåret. Fram till i torsdags hade vi bara att förhålla oss till utgående lager 2018.

    Marknaden hade förväntat sig lägre lager 2019 jämfört med 2018. Marknaden har alltså redan diskonterat att trenden med stigande lager redan har vänt. Vi har också sett detta lyfta priserna på börserna sedan början av året. När rapporten kom kunde vi se att USDA:s analytiker förutspår att utgående lager minskar ännu mer än marknaden trodde, som tabellen nedan visar.

    Marknaden reagerade dock med att handla ned vetepriset i Chicago med 1% när rapporten kom. I marknaden för majs var den första reaktionen att handla upp majspriset, men vid stängning var priset i princip oförändrat i förhållande till strax före rapporten och lägre än när dagen började. Endast för sojabönor steg priset både direkt på rapporten och lyckades behålla en liten kursvinst fram till börsens stängning.

    Varför detta njugga mottagande av en rapport som borde fått marknaden att jubla? Det finns flera anledningar tror jag, förutom den klassiska ”buy on rumor, sell on fact”.

    Om vi börjar med fakta, kan anledningen till den negativa prisreaktionen på positiv statistik, finnas i den andra information som publicerades samma dag, från ett annat jordbruksdepartement. Brasiliens motsvarighet till USDA, Conab, publicerade sin rapport för Brasilien fyra timmar före WASDE-rapporten, men som en ”mindre” rapport än WASDE:n tog det kanske längre tid för marknaden att lägga in den pusselbiten i pusslet. Conab tror att skörden av majs i Brasilien i år blir 89,2 miljoner ton, där USDA bara trodde på 87 miljoner ton. För sojabönor tror Conab att Brasilien producerar 117 miljoner ton, samma siffra som USDA hade, men nästan 1 miljoner ton under marknadens förväntingarna på Conabs siffra. Conab:s rapport var alltså negativ för majs och positiv för sojabönor. Precis som marknaden handlade priserna på torsdagen.

    Det är inte underligt om Brasiliens produktion styr världsmarknadspriserna istället för USA:s. Brasiliens produktion är nästan lika stor som USA:s, men mer exportorienterad och den ökar år från år. Vad som händer i USA blir allt mindre viktigare och det betyder att rapporter från exempelvis Conab blir viktigare. För vete har Ryssland och EU tagit över den roll som USA hade under hela förra seklet. Därmed kan vi titta på en annan rapport, från om produktionen av vete i EU, som även den kom samma dag.

    StrategieGrains, månadsrapporten från franska analysfirman Tallage, kom med statistik för vetebalanserna i EU. De tror på en produktion i EU på 140,8 miljoner ton, 200 000 ton lägre än i förra månadens statistik. De tror att utgående lager 2019 minskar med nästan 2 miljoner ton till 12 miljoner ton. Det är så mycket som behövs för att klara sig från den sista juni till dess ny skörd kommer in, säger Andree Defois, verkställande direktören för Tallage. Hon varnar också för torkan i Rumänien och Bulgarien, samt tror på högre produktion i Frankrike och lägre i Tyskland. Som jämförelse tror USDA på en produktion i EU på 150,4 miljoner ton 2018/19 och utgående lager på 10,47 miljoner ton.

    Om man ska tro Andree Defois, räcker detta inte fram till skörd och då kan man fundera på om man i Washington förutspår några dagar av svält i Europa nästa sommar? Enligt USDA minskar utgående med 2,6 mt från 2018 till 2019 i EU. Det är med andra ord en riktigt ”tight” marknad i EU enligt USDA.

    Detta borde ge stöd för vetemarknaden i Paris kontra Chicago, allt annat lika. I samma mening skulle vi kunna säga att det bör ge stöd för den svenska spannmålsmarknaden. Marknaden handlade emellertid ned priset på parisbörsen också, i halvtimmen som stod till buds efter rapporten.

    Om vi tittar på faktorer som inte har med fakta, det vill säga statistik att göra, kan vi notera att pristrenden håller på att vända uppåt på spannmålsmarknaden och priserna har rört sig uppåt hela våren. För lite över en vecka sedan noterades nytt årshögsta på börserna under hög aktivitet, men sedan har vi haft en liten rekyl. Jag tolkade uppgången fram till vändningen som lite för entusiastisk. Spekulanterna kom från att varit rekordsålda terminer och blev nog allt mer bekymrade av att vara det när priset steg.

    Dynamiken i prisuppgången föreföll handla om stänga förlorande sålda positioner och när marknaden får lite ”panik” över sig på det sättet kan marknaden rörelsen bli överdriven. USDA-rapporten kom i ett läge, där marknaden fortfarande höll på att handla ned priset efter en överdriven kortsiktig uppgång. Det fann inte jordmån för prisuppgång i veckan.

    Trenden håller emellertid på att vända för lagren, men det går inte så fort som marknaden ville få det till. Det finns visserligen torka här och där, men i avsaknad av ett La Niña i prognoserna för ”Southern Osciallation”, saknas den generella och hårda torka som kan komma i dess spår och som har hängt ihop med nästan alla kraftiga prisuppgångar i historien, med några få, men minnesvärda undantag. Det är dock för tidigt för att den typen av plötslig torka ska kunna slå till och slå ut betydande produktion. Majsen håller exempelvis på att sås i USA just nu. Det är skillnad om torka slår till i juni.

    Om trenden håller på att vända för lagren är trenden för priset också positivt, men i lugn takt. Plötsliga prisuppgångar, som för en vecka sedan, är tillfällen att prissäkra på.

    Det svenska priset

    Det svenska priset ”importeras” som bekant från utlandet och ges av utländsk notering gånger växelkurs. Vanligtvis tittar vi på Parisbörsen för vetepriset i Euro och växelkursen är EURSEK. I denna produkt är det EURSEK som är viktigast just nu.

    Kursrörligheten (för en genomsnittlig årsrörelse) har den senaste tiden varit ca 11 procent i Parisbörsens veteterminspris. Kursrörligheten för EURSEK har varit 7 procent. Trenden i vetepriset är emellertid inte stark. Priset rör sig mest ”sidledes”, upp och ned. Kronan har däremot tappat stort mot euron fram till torsdagen den 3 maj, när valutamarknaden både noterade den svagaste kronon på 9 år och samma dag stängde på en lägre nivå än dagen innan. Sedan har kronan handlats starkare för varje dag, fram åtminstone till ikväll (torsdag). En del tyder på att trenden har vänt för kronan, från svag till stark.

    Marknaden hade i veckan i stort sett gett upp hoppet om att Riksbanken skulle komma på andra tankar än att fortsätta bedriva den märkliga ultraexpansiva penningpolitiken de tycks ha fastnat i. Uttalandena från ledamöterna har tett sig allt märkligare, med bortförklaringar av varför en inflationstakt som stigit till alldeles i närheten av målet på 2 procent, ändå inte är riktigt bra nog. Riksbanken säger sig inte kunna se ”rätt sorts” inflation.

    När man kraftigt ökar penningmängden, som Riksbanken gjort de senaste tio åren, ska man förvänta sig att det har en effekt. I Washington säger man ”be careful what you wish for”. Med tanke på hur bensinpriset bara de senaste veckorna höjts och de höjningar av matpriser man ser i butiken på gott och väl 10 procent jämfört med för några månader sedan, lär inflationen komma även i den statisktik som Riksbanken vill se den i. Då lär den räntehöjning som endast en bank trodde på skulle komma i år, vara tämligen säker. Det senaste protokollet från Riksbanken som publicerades i veckan, antyder till och med att Riksbanken själva håller på att omvärdera situationen. De nämner att en räntehöjning till och med kan ske tidigare än i december.

    En högre ränta, det vill säga avkastning på svenska kronor innebär naturligtvis en starkare krona. Räntan kommer fortfarande att vara negativ efter en höjning, men det är inte nivån utan förändringen som är det som påverkar förändringen i växelkursen.

    Det innebär att trenden för spannmålspriset i svenska kronor till och med kan bli negativt, även om spannmålsmarknaden på börserna tar fasta på att den långa trenden för lagren kanske har vänt nedåt och att den långa trenden uppåt för priset kan fortsätta. Trenden i EURSEK kan vara starkare än trenden i vetepriset på Parisbörsen.

    Det är dock långt ifrån säkert att kronan kommer att fortsätta stärkas under lång tid framöver. Den svenska kronan brukar alltid försvagas vid global lågkonjunktur, som exempelvis vid 2001/02 och 2008/09. Vi har inte haft någon sådan nu, utan kronan har försvagats av andra skäl. Det handlar förmodligen om Riksbankens ultralåga ränta, men det kan även vara andra faktorer.

    En nyckelordssökning kan ge fingervisningar om vad det kan vara. Förändringar i globala nyhetsmedias nyckelord som korrelerar högt med förändringar EURSEK är ”immigration” och ”Riksbanken”. Det kan vara en slump, men många menar att det är två problemområden. Båda håller på att addresseras just nu, från att inte ha addresserats alls. Sverige är ett land där alla, eller nästan alla, tycker lika och det verkar som om det man tycker om invandring och om effekten på inflationen av ultraexpansiv penningpolitik håller på att förändras från en extrem till en annan.

    Det betyder att kronan kan stärkas till dess nästa globala lågkonjunktur slår till. Den kanske ligger om hörnet, kanske nästa år, kanske 2020. Den inträffar i regel efter den sista räntehöjningen i USA. Vi ser redan sencykliska tecken, som räntehöjningar i sig är, allmän hausse på råvarumarknaderna, särskilt för energi och industrimetaller.

    Spannmål påverkas lite eller nästan inte alls av högkonjunktur, men svensk inflation korrelerar högt med spannmålspriser, mer än med guldpriset till och med. En stor anledning till det är att priset på spannmål i Sverige importeras via en svagare krona, vanligtvis, men just nu verkar trenden ha vänt till starkare krona och så kan det kanske vara resten av året. Det betyder att spannmålspriset i Sverige förmodligen inte går upp, i kronor räknat, men ändå ges ett skydd vid nästa lågkonjunktur.

    Att säkra den del av spannmålspriset i kronor, som utgörs av exponeringen för en starkare krona kanske inte är så dumt.

    LÄS OCKSÅ: Läge prissäkra ny skördLÄS OCKSÅ: Handelskrig och hot måste tas på allvarLÄS OCKSÅ: Så fick han mer betalt för spannmålen

    Detta är en analyserande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att slutsatserna är skribentens egna. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen