Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

    Fler sortiment ger bättre betalt

    Just nu ligger mycket fokus på att få fram nya produkter från träråvaran. Intensiv forskning pågår för att nå högre förädlingsvärde och bättre lönsamhet skriver Ulf Aronsson i en marknadsanalys.

    Men de nya produkterna har flera svårigheter att ta sig förbi: Vägen till kommersialisering är lång, de som konkurrerar med olja har det svårt prismässigt och att hitta nya produkter som volymmässigt kan ersätta papper eller sågade trävaror är inte lätt.

    Inom massivträ finns satsningar på en nygammal produkt; KL-trä eller CLT, ett skivmaterial av korslimmade bräder som används som byggkomponenter. Men det finns andra skivmaterial i trä som knappast är någon framgångssaga i Sverige.

    1980 fanns 32 industrier för tillverkning av träbaserade skivor i Sverige, enligt statistik från Trä- och Möbelföretagen, TMF. Produktionen var 1,6 miljoner kubikmeter, och exportvärdet 937 miljoner kronor. 2015 hade det krympt till 3 industrier. Produktion var drygt 600 000 kubikmeter, varav Ikeas spånskivefabrik i Hultsfred stod för runt 500 000 kubikmeter, mestadels för eget bruk. Exportvärdet var en tiondel jämfört med 1980.



    Diagram, utveckling för svensk träskiveindustri 1980-2015 när det gäller antalet industrier och nedgången.

    Dra i sidled för att se hela diagrammet i mobilen.

    Den svenska skivindustrins kräftgång beror bland annat på en energipolitik som gjort det mer lönsamt att elda råvaran än att göra produkter av den. Det har i sin tur gett en ond cirkel med eftersatta investeringar i en bransch där skalfördelarna är avgörande.

    Diagram, utveckling för svensk träskiveindustri 1980-2015, förändring i produktion och exportvärde över tid.

    Dra i sidled för att se hela diagrammet i mobilen.

    Men efterfrågan på träskivor är fortsatt hög. 2015 var den totala förbrukningen i Europa 69 miljoner kubikmeter, ungefär lika mycket som produktionen, enligt UNECE/FAO.

    Vårt grannland Finland har lyckats behålla en stark skivindustri. 2015 var det Europas största plywoodproducent med en produktion på cirka 1,2 miljoner kubikmeter.

    Samtidigt har Sveaskog de senaste åren ökat sin råvaruexport till den tyska skivindustrin, som uppskattar den höga kvaliteten på svensk råvara. 2015 producerades 5,5 miljoner kubikmeter spånskivor i Tyskland och dessutom 5,3 miljoner kubikmeter träfiberskivor, mestadels MDF, 2,3 miljoner kubikmeter hardboard samt 1,2 miljoner kubikmeter OSB.

    I Tyskland är det uppenbarligen lönsamt att förädla svensk råvara till skivmaterial, trots transportkostnaden. Men förädlingsvinsten kommer i liten del Sverige eller svenska skogsägare till godo.

    Att det finns många olika sortiment för råvaran fungerar ungefär som när det finns många köpare inom samma sortiment – det blir bättre betalt. Ju färre grenar som finns i förädlingen desto mindre blir skogsägarens möjlighet att öka virkesintäkterna genom olika sortiment. Så medan Sverige fokuserar på nya produkter och marknadsmöjligheter kan det vara så att vi förbisett en del befintliga.

    Det är svårt att se att vi inom överskådlig tid skulle återuppbygga industrin för träskivor och vem som i så fall skulle stå för investeringarna. Men helt klart är att det skulle höja virkets förädlingsvärde samt gagna både skogsägarna och landet.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen