Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Marknadskrönika 10 februari

    Asiatisk konsumtion tar på lagren

    De globala vetelagren minskar. Orsaken är inte minskad produktion utan ökad konsumtion, inte minst i Asien. Kanske ett tecken på att den ekonomiska tyngdpunkten håller på att flyttas, menar Torbjörn Iwarson.

    Det amerikanska jordbruksverkets månadsrapport var positiv för vetemarknaden. Globala utgående lager sänktes med 1,9 miljoner ton till 266,1 miljoner ton. Även om det är högre än förra årets 252,6 miljoner ton, är det en sänkning på månadsbasis.

    Det är den andra sänkningen i rad. Vi ser nedan ett diagram på hur USDA:s (United States Department of Agriculture) uppskattning av utgående lager i juni 2018, det vill säga vid slutet på marknadsföringsåret 2017/18 förändrats sedan de började rapportera i maj förra året.

    Marknaden trodde att toppen på lagren i den här vändan skulle nås under 2017, men man kunde då konstatera att detta skjutits upp ett år (minst). Nu börjar det kanske anas att toppen skulle kunna ha varit i december. Utgående lager i januari-rapporten var som nämnt lägre. Februarirapportens utgående lager är ännu mer distinkt lägre. Om marknaden bestämmer sig för att trenden har vänt, kan det få priset att starta en positiv pristrend.

    Vad är det som har orsakat sänkningen av uppskattade utgående lager? Det är inte som man skulle kunna tro, lantbrukare som producerar mindre. Global produktion 2017/18 justeras upp med 1,24 miljoner ton, fördelat på Ukraina +480 kiloton, övriga före detta Sovjet förutom Ryssland och Ukraina +400 kiloton, samt Argentina +500 kiloton. Mindre, icke namngivna länder minskar produktionen 140 kiloton.

    Det är istället konsumtionen som ökar, på global basis med 3,09 miljoner ton. Något mindre än hälften, 1,2 miljoner ton är ökad foderefterfrågan, så det mesta är för humankonsumtion.

    Konsumtionen höjs särskilt för Kina med 1 miljon ton och i Sydostasien med 600 kiloton. Dolt lite bakom siffrorna, är det Indonesien som nu seglat upp som världen största importör av vete och förpassar Egypten till andra plats. Det kanske är ett tecken på att den ekonomiska tyngdpunkten i världen håller på att flyttas. Sedan är det i princip lite grand här och där. Det är alltså det låga priset som börjar stimulera efterfrågan.

    Högre konsumtion innebär dock inte att lagren sjunker per automatik i USA och i EU-28, där Chicagobörsen respektive Matif-börsen ligger. Tvärtom. Kinas konsumtionsökning kommer från deras egna lager, som är rätt stora. Nästan hälften av världens vete i lager finns i Kina. Lagren ökar istället i USA med 550 kiloton och i EU med 500 kiloton i den här rapporten. De ökar även i Ukraina. Det här är inte odelat positivt. Vi ser en förenklad tabell av utgående lager nedan.

    Globala vetelagren
    Infogram

    Marknadens analytiker hade i genomsnitt förväntat sig en större minskning av lagren. Marknaden svarade med besvikelse. Det ska kortsiktigt ses mot bakgrund av att vetemarknaden faktiskt varit ganska stark hittills i februari. På lite längre sikt kan emellertid trenden med allt lägre pris vara bruten, eftersom konsumtionen uppenbarligen värmts upp.

    Majs

    Vetemarknaden påverkas naturligtvis även av närliggande marknaden för majs. I WASDE-rapporten sänkte USDA produktionen i Argentina med 3 miljoner ton. Utgående lager sänktes med 3,48 för 2017/18 och det mesta av det i USA, -3,18 miljoner ton.

    Det är USA som får täcka upp Argentinas problem med lite regn och mycket värme i januari och början av februari och det är i USA som Chicagobörsen ligger, så detta tolkar marknaden som positivt. Medan USDA väntar sig högre utgående lager 2018 än 2017 för vete, är det tvärtom för majs. Utgående lager av majs väntas bli nästan 27 miljoner ton lägre i år på 203 miljoner ton.

    Jag tycker att det var en positiv rapport för majsmarknaden, men marknaden har hittills inte hållit med.

    Soja

    Även för sojabönor sänker USDA både produktion och utgående lager. Global produktion för 2017/18 sänks med 1,6 miljoner ton och utgående lager sänks med 400 kiloton. Det mesta av det kommer från en sänkning av ingående lager. Konsumtionen minskar med 1,27 miljoner ton. Marknaden tolkade detta som positivt, att döma av marknadsreaktionen, men jag har lite svårt att se det så när konsumtionen minskar.

    Finansiell oro

    Sojabönor som allt mer kommer från Brasilien och där Brasilien dominerar i marknaden så här års, påverkas även av vad som sker där och i resten av världen. De senaste två veckorna har oron på världens finansiella marknader ökat successivt.

    Efter att centralbankerna kraftigt ökat penningmängden i världen, finns enorma belopp som forsar runt mellan parkeringsplatser.

    Om världen känns trygg ökar benägenheten att placera pengar i jämförelsevis skakiga länder och pengarna flödar till dessa, som ofta erbjuder mycket attraktiv avkastning. Brasilien är ett sådant land, som haft en djup lågkonjunktur, men som verkar ha passerat sin mörkaste punkt förra året.

    Den korruptionsanklagade förre presidenten “metallarbetaren” Lula da Silva leder opinionsmätningarna inför höstens presidentval. Han dömdes nyligen för korruptionsanklagelserna som riktats mot honom, men om han faktiskt kommer att sitta i fängelse är oklart. Domen tolkades av aktiemarknaden extremt positivt med kursuppgång på ca 10 procent samma dag. Å andra sidan, torde domen vara det bästa som hänt honom och Arbetarpartiet opinionsmässigt.

    Andra korruptionsanklagade politiker, med högersympatier, har nämligen fått gå fria, bland annat Rio de Janeiros ledare. Rio har gått i konkurs och är exceptionellt våldsamt, mycket våldsammare än någonsin.

    De ekonomiska problemen kommer att förvärras av att det är fotbolls-VM i sommar. Ingen kommer nämligen att arbeta medan det pågår och det betyder att BNP-tillväxten inte kommer att bli såsom ekonomerna i bankerna i New York och London med sina “normala” modeller förutspår.

    De förstår inte detta med fotboll i Brasilien. Svagheten för landet syns bäst i svagheten i den brasilianska valutan.

    För råvaror som socker, där Brasilien står för nästan all export i världen, innebär en svagare valuta ett nästan 1:1 lägre pris på sockerbörsen i New York. Sockerpriset faller alltså delvis på grund av fotbolls-VM. Naturligtvis försvagas valutan också av att folk är fattiga på grund av lågkonjunkturen och upprörda och gärna väljer mat för dagen hellre än långsiktiga reformer.

    Även om Lula skulle sättas i fängelse kan han ändå utse en lärjunge som då har goda chanser att bli vald. Eller varför inte vara president från fängelset? Getulio Vargas, den store skaparen av Petrobras, Vale och det gigantiska stålverket CSN i Volta Redonda, satt fängslad år 1954, men var trots det regerande president.

    Det säger sig självt att kapitalflödena kanske inte blir så positiva om en redan korruptionsdömd marxistisk Lula väljs till president, men det är trots detta tämligen säkert med maktskifte tillbaka till Arbetarpartiet i höst, en demokratiskt erövrad tron som togs ifrån dem i och med att Dilma Rousseff sattes i finkan för ett år sedan.

    Olja och resten av råvarumarknaden

    Medan vi ändå är inne på andra råvaror, har vi noterat att priset på råolja fallit tillsammans med världens aktiebörser. Det är ovanligt. Det råder trots allt högkonjunktur i nästan alla länder i världen.

    Om vi jämför med hur det var för tio år sedan, kunde vi notera att aktiemarknaden gick ned med drygt 30 procent mellan sommaren 2007 och sommaren 2008 – på farhågor om en kommande lågkonjunktur. Råoljepriset steg emellertid med över 70 procent samma period, därför att det fortfarande rådde högkonjunktur. Mycket talar därför att råolja, och även andra råvaror kommer att fortsätta utvecklas positivt prismässigt i år. Även om världens börser utvecklas svagt. Råvarupriser är i regel sencykliska.

    Även om räntorna går upp, kan detta vara positivt för exempelvis vetepriset. Historiskt har det funnits en stark korrelation mellan högre räntor och högre vetepris. Högre räntor hänger ihop med högre inflation och råvaror är en viktig del av inflationen, eller det som driver inflationen: högre löner och mer konsumtion.

    Även om vi nu väntar på löneinflation, innebär även höjning av takten på löneökningarna i världen också möjlighet till mer konsumtion, av bland annat råvaror. Högre räntor innebär också högre kostnader för mark och mark är nödvändigt för att producera vete och andra jordbruksprodukter.

    Ökar kostnaderna, tenderar priset också att öka. Det betyder i och för sig inte att lönsamheten ökar.

    Mjölk

    Global Dairy Trade har haft sin tredje raka uppgång i mjölkpriserna. Det innebär att det enbart varit uppgångar hittills i år. Men Global Dairy Trade är inte detsamma som Europa. Även i Europa har det emellertid skett en markant återhämtning. Ett syntetiskt mjölkpris härlett från terminerna på smör och skummjölkspulver med avräkning i augusti ligger på motsvarande 3,66 kronor per kilo mjölkråvara.

    Drar man av för mejeriets kostnader, som historiskt legat på i genomsnitt 40 öre till marknadsledarens a contopris får vi 3,26 kronor. Det betyder att det stora prisfall som jag tidigare rapporterat om att marknaden diskonterat, kanske inte riktigt blir så illa som kunnat befaras. I alla fall som det ser ut nu.

    Detta är en analyserande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att slutsatserna är skribentens egna. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Till toppen