Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Ledare 7 februari

    Varning för skogstokig juridik

    "Om i princip vem som helst med ett tillräckligt antal vänner på Facebook kan överklaga en avverkning behöver man ingen större fantasi för att gissa vad som kommer att hända".

    FOTO: A-Digit

    Föreställ dig följande: Du äger en skogsfastighet och vill avverka ett moget bestånd, men din planerade avverkning överklagas av några löst sammansatta nätverk av självutnämnda miljövänner som du nu måste möta i domstol. Låter det som en ond profetia? Låter det osannolikt? Tyvärr finns det oroväckande tecken på att den juridiska utvecklingen går i den här riktningen.

    Den pågående översynen av skogsvårdslagen kommer enligt regeringen att beröra ”allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor” som stipuleras i Århuskonventionen som gäller inom EU. Konventionen har inte inneburit så mycket besvär för skogsbruket eftersom Skogsstyrelsen när det gäller avverkningar oftast inte fattar något beslut som kan överklagas.

    Är en avverkning skogsägaren anmäler till Skogsstyrelsen okej så fattas inget beslut som kan överklagas och det är tillåtet att avverka, vilket naturligtvis irriterar dem som vill sätta käppar i hjulet för skogsbruket. Risken är nu uppenbar att denna ordning kan komma att ändras på ett sådant sätt att varje avverkning måste godkännas genom ett myndighetsbeslut som därmed också kan överklagas. Överklagas av vem är nästa fråga.

    I svensk rättstradition kan ett myndighetsbeslut överklagas av dem som beslutet berör, alltså kretsen av sakägare. Man ska alltså vara påverkad av beslutet på ett icke obetydligt sätt. Införandet av Århuskonventionen har dock gett ideella, svenska miljöorganisationer som har varit verksamma i minst tre år och har minst 100 medlemmar så kallad talerätt då de antas företräda ett allmänt intresse.



    Tidigare medlemskrav var 2 000 medlemmar vilket höjde ribban något för haverister. Tyvärr är den senaste utvecklingen på området riktigt oroande. Förvaltningsdomstolen i Luleå har nyligen gett ett så kallat ”nätverk”, vilket i praktiken är en Facebook-grupp med 12 000 medlemmar, rätt att överklaga länsstyrelsebeslut om jakt på lodjur.

    12 000 är ett försvarligt antal personer men gruppen är ingen juridisk person i traditionell mening, då det saknas uppgifter om årsmöten och liknande föreningsformalia. Är det verkligen en rimlig ordning att man kan få rätt att överklaga beslut i miljöfrågor om man samlar ihop ett hundratal personer i en Facebook-grupp, vilket snarast är att likna vid en namninsamling?

    Lägger man samman dessa juridiska trender så är landets skogsägare illa ute. Om i princip vem som helst med ett tillräckligt antal vänner på Facebook kan överklaga en avverkning behöver man ingen större fantasi för att gissa vad som kommer att hända. Lagstiftarna måste omedelbart inse att konsekvenserna av en alltför vid krets av taleberättigade riskerar att göra skogsbruket praktiskt omöjligt.

    Greger Ekman

    Till toppen