Gå till innehåll
  • svg_commentsatlicons_arrow-11atlicons_arrowsvg_facebooksvg_linkedinsvg_mailatlicons_menuatlicons_molnigtsvg_playsvg_searchatliconssvg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login atlicons_like
    ❯ Ledare 22 december 2016

    Varför skenar elnätsavgifterna?

    Elnätsföretagen har vunnit ännu en juridisk strid.

    Förvaltningsrätten i Linköping har höjt kalkylräntan som används för att beräkna ramarna för nätavgifterna från de 4,53 procent Energimarknadsinspektionen, EI, beslutat till 5,85 procent. Det är en ca 30 procent högre kalkylränta men ändå lägre än den höjning på ca 40 procent som nätbolagen yrkat på.

    EI har förlorat mot nätägarna förut vilket inneburit att nätavgifterna kan höjas med 36 miljarder kronor utöver vad EI bestämt för perioden 2016-2019. Nu meddelar energiminister Ibrahim Baylan (S) att regeringen skjuter till 10 miljoner till EI för att ”biffa upp” myndigheten. Förhoppningsvis leder detta till större framgång i domstolarna.

    Baylan säger sig vara beredd att agera mot de ständigt höjda elnätsavgifterna för att skapa balans. Regeringen har skärpt reglerna men skulle det inte vara tillräckligt kan det bli tal om ny lagstiftning. Det är en välkommen markering från regeringens sida.

    Till hösten kommer EI att få regeringens uppdrag att ta fram förslag för att skärpa reglerna för nätavgifterna. Det återstår att se vad som kommer ut av detta, helt klart är att det behövs en större utredning som undersöker vad nätavgifterna gått till.



    Med tanke på att nätbolagen varit vinstrika och lämnat stora koncernbidrag vore det intressant att veta i vilken utsträckning exempelvis Vattenfalls nätkunder fått finansiera de dåliga affärerna i tysk kärnkraft, kol och nederländsk gas.

    En annan intressant fråga som också bör klarläggas är hur nätföretagen fördelar ut sina intäkter på sina kunder.

    Villaägarna har gjort ett bra jobb för att belysa hur nätavgifterna höjts (i snitt 18 procent 2010-2015) för deras medlemmar och hur mycket avgifterna skiljer sig åt mellan olika nätbolag (högst Ellevio i Värmland: 12 120 kr/år, lägst: Ljungby energinät: 4 749 kr/år). Men vad betalar de industrikunderna?

    Stora elkunder har också fått kännbara höjningar de senaste åren, även om det talas mindre om dessa. För mindre industrier som exempelvis hyvlerier eller spannmålstorkar är det svårt att kompensera de ökade kostnaderna. Eftersom nätägarna fördelar sina intäkter på sina egna kunder vore det intressant ur ett konkurrenskraftsperspektiv att se hur effekttariffer med mera skiljer sig åt i landet. Har nätavgifterna ökat mer eller mindre för industrikunder än för villaägare?

    Det är bra att regeringen ökar EI:s resurser och funderar på att skärpa reglerna. En större utredning som ger svar på varför elnätsavgifterna har kunnat höjas så mycket på så kort tid hade också varit välkommen.

    Det är uppenbart att något inte gick som det var tänkt när det nuvarande systemet skapades. Det vore intressant att veta vad som gick snett.

    Läs mera om

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? Logga in här för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen