Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 21 oktober 2016

    Utan god ekonomi inget jordbruk

    Evenemangsarrangörer 2016, alltifrån Almedalen till Elmia, har laddat hårt för att presentera den nationella livsmedelsstrategin. Men tji har de fått, det närmaste man kommer är spekulationer om vad den kan tänkas innehålla. Inte ens departementsanställda vill lätta särskilt mycket på förlåten eftersom förhandlingar mellan partierna pågår.

    FOTO: Istock

    I höstens Lantbruksbarometer upplever gris- och nötköttsproducenter en bättre lönsamhet än i våras, och redan då var det ganska bra. Växtodlare och särskilt mjölkbönder känner att det blåser snålt men det har inte blivit värre över sommaren. Framtidsutsikterna är svagt optimistiska över hela linjen utom för mjölkbönderna som tror på en rejäl klättring från de djupa källarvalv där de befinner sig.

    Lönsamheten och optimismen är alltså en prisfråga. Goda köttpriser för gris och nöt ger glada uppfödare, låga vete- och mjölkpriser ger depression.

    I denna stämning pågår Elmia Lantbruk i Jönköping och för första gången i modern tid är det en samlad mässa för fält, djur och inomgårdsteknik. Visst är det ett påtagligt tecken på att det svenska jordbruket har krympt, musklerna är inte desamma som tidigare, och konkurrensen från andra mässarrangörer har ökat. Men det är tajtare och intimare och behöver inte vara fel.

    Precis som jordbruket. Smalare men gladare, om man vill vara käck och anspela på Lantbruksbarometern. Men det är farligt att vara alltför smal. Ett alltför litet jordbruk med för få gårdar och långa avstånd kan inte hålla uppe den nödvändiga infrastrukturen för en framgångsrik näring. Det blir inte hållbart.

    Evenemangsarrangörer 2016, alltifrån Almedalen till Elmia, har laddat hårt för att presentera den nationella livsmedelsstrategin. Men tji har de fått, det närmaste man kommer är spekulationer om vad den kan tänkas innehålla. Inte ens departementsanställda vill lätta särskilt mycket på förlåten eftersom förhandlingar mellan partierna pågår.

    En sak är säker, man kommer att göra en stor sak av den miljömässiga hållbarhet som i många avseenden är svenskt jordbruks profil, men som också har sina kostnader.

    Men hållbarhet krävs på tre områden, det fanns med redan när begreppet hårdlanserades på 1980-talet. Förutom miljömässigt hållbart ska det också vara ekonomiskt och socialt hållbart. Lantbruk som går på knäna och försvinner på en allt ödsligare landsbygd är exempel på när de två senare hållbarhetsmålen inte uppnås. Risken finns att de tappas bort när riktningen ska pekas ut av strategerna.

    Ett exempel som är en liten men viktig detalj, som skulle falla på plats om strategin pekar ut riktningen korrekt, nämndes av den suveräne segraren i Lantmannens och Södra Sveriges Frö- och oljeväxtodlares tävling Rapsmästaren, Gunnar Henningsson, när han prisades på mässan.

    De tillväxtreglerande medel som är tillåtna i våra rapsodlande grannländer får inte användas hos oss. Men de bidrar till högre skörd, bättre ekonomi och alltså bättre hållbarhet. Dessutom är det helt ologiskt att de är förbjudna hos oss men tillåtna i grannländerna.

    Så om man lägger tyngd på alla hållbarhetsmålen kan lantbrukarnas tro på framtiden i Lantbruksbarometern fortsätta att var god.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Till toppen