Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Ledare 21 februari

    Tveksamma miljöargument hotar äganderätten

    I en tid när det förs en allt mer upprörd diskussion om äganderättens status i Sverige, framstår en aktuell dom mot en travtränare som sällsynt lomhörd.

    FOTO: Acnakelsy

    Är det någon skillnad för växtligheten om den betas av en häst eller en ko? Tydligen, enligt ett domstolsyttrande som Naturvårdsverket gjort inför en uppmärksammad prövning i Mark- och miljööverdomstolen. Det handlar om travtränaren Robert Bergh som håller travhästar i Marks kommun. En del av hans hagmark sträcker sig längst en strandremsa, och denna faller under lagen om strandskydd.

    Jordbruk är undantaget strandskyddet, vilket gör att man som lantbrukare har rätt att låta sina djur gå och beta där. Det känns inte som en dålig avvägning. I ett naturligt ekosystem betar gräsätande djur så klart även vid stränder och det kan vara en viktig del i ekosystemets funktion för att vattendrag inte ska växa igen. Att jordbruk och betande djur därför är undantagna vad som är en av världens striktaste lagar om strandskydd känns därför rimligt.

    Vad som inte är särskilt rimligt är det faktum att hästar inte räknas som ”lantbruksdjur” och därmed anses den som har hästar inte ”bedriva jordbruk i lagens mening”. Därmed har denna inte rätt till undantag från strandskydd. Om man ser till den faktiska miljöpåverkan som en betande häst orsakar är det svårt att argumentera för att den har en annan effekt än en betande ko.

    De senaste domarna i frågan kan därför inte ha någon som helst grund i hur miljön faktiskt påverkas utan är en ren uppvisning i paragrafrytteri. LRF Häst och svensk travsport ska nu hjälpa Bergh att driva sitt ärende till högsta instans för att få en principiell dom. Om utfallet skulle stå fast borde dessa organisationer verka för en ändring av klassifikationen. Fler fall av den här typen bör förhindras eftersom de ger en sådan liten miljönytta samtidigt som de saboterar äganderätten till att bruka den egna marken.



    Diskussionen om hur det egentligen ligger till med rätten att använda sin egen mark i Sverige har varit livlig det senaste året. Det har bildats grupper i sociala medier och uppstått gräsrotsinitiativ och debatten förs även på debattsidor bortom landsortspressen.

    Samtidigt kan ATL rapportera om hur bildandet av nya naturreservat slår rekord och det finns nu 4 213 statliga naturreservat av vilka 272 kom till under förra året. Året innan bildades 153 reservat.

    Utvecklingen tycks gå stick i stäv mot opinionen och kan svårligen sägas bero enbart på faktiska miljöskäl. Att göra nya naturreservat är ett enkelt sätt att uppnå mätbara mål för miljön, även om dessa kanske inte har bäst faktisk effekt.

    Det är problematisk symbolpolitik som inte ökar stödet för de miljöpolitiska insatser som görs, särskilt inte när det dyker upp fall som Berghs.

    Till toppen