Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Ledare 13 december 2016

    Stötande höjningar av nätavgifterna

    Regering och riksdag måste sätta stopp för elnätföretagens ständiga höjningar av nätavgifterna. Det är uppenbart att nuvarande regelverk inte är tillräckligt kraftfullt.

    Elnätet är en monopolmarknad vilket innebär att det krävs speciella regler för att garantera att monopolställningen inte missbrukas. Energimarknadsinspektionen, EI, har till uppgift att övervaka nätföretagens avgifter och fastställa intäktsramar för fyraårsperioder. Tanken är att avgiftshöjningar ska vara skäliga.

    De stora eljättarna har med framgång överklagat dessa ramar och fått rätt att ta ut 36 miljarder kronor mer än EI ansett skäligt. Nu pågår en ny rättsprocess som kan ge nätägarna ytterligre 11 miljarder under nästa regleringsperiod.

    För elkunderna har detta inneburit kraftigt höjda nätavgifter. Enligt EI har nätavgifterna höjts med 44 procent i genomsnitt mellan åren 2011 och 2016. Lantbrukskunder i norra Sverige har tvingats utstå höjningar på hela 64 procent samma period, berättar vi på nyhetsplats i dagens ATL.

    Nätföretagen motiverar sina höjningar med utbyggnad och underhåll. Tydligen står det svenska elnätet inför ett betydande renoveringsbehov. Med tanke på att nätbolagen går bra och visade en rörelsemarginal på 19 procent förra året är det svårt att föreställa sig att de skulle vara i behov av att klämma elabonnenterna på ytterligare pengar.



    Vinstnivån antyder att nätavgifterna inte bara går till att förbättra nätet som elbolagen vill få oss att tro. I själva verket används nätbolagen som sedelpress och nätavgifterna slussas i förvånansvärt stor utsträckning ut ur nätbolagen i form av utdelningar till ägarna eller koncernbidrag till andra bolag i koncernen. Av de tio största elnätbolagens rörelsevinst på 8,7 miljarder kronor (2015) togs hela 6,8 miljarder kronor ut ur nio av dem.

    Det är uppenbart att monopolmarknaden inte fungerar – för elabonnenterna. Den enkla lösningen är att begränsa nätbolagens möjligheter att ge koncernbidrag och utdelningar. Att tappa nätbolagen på pengar samtidigt som man kräver högre och högre intäkter för att sköta det underhåll som skjutits på framtiden under tidigare år är inte acceptabelt.

    Många elnät ägs av kommuner och givet kommunernas ekonomiska läge så vore det stötande om nätavgifterna i ännu högre grad skulle användas för att stärka upp de kommunala finanserna. Höjda nätavgifter riskerar att ersätta höjningar av kommunalskatten.

    Såhär kan det inte fortsätta. Det är inte nog med att nätavgifterna och utdelningarna måste ses över för framtiden. Nätbolagens tidigare uttagna avgifter, utdelningar och koncernbidrag bör också utredas i grunden och få återverkningar för storleken på framtida intäktsramar. Samhället måste ställa betydligt högre krav på nätbolagen.

    Läs mer om

    Till toppen