Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Ledare 9 september 2016

    Proteinskiftet öppnar för nya affärer

    Även SLU och myndigheterna måste se proteinskiftets möjligheter, skriver Tord Karlsson.

    Konsumtionsvanorna ändras i snabb takt. 1950-talets potatis- och mjölkdiet fylldes på med det allt billigare köttet på 1990-talet. Det var då det, sedan några år ligger nötköttskonsumtionen på en konstant nivå och grisköttsätandet minskar.

    Som tur är har förändringen sammanfallit med ett ökat intresse för svenskt kött och efterfrågan håller de svenska avräkningspriserna högt över dem i andra EU-länder.

    Det är en gynnsam balans just nu, men risken är att efterfrågan på gris- och nötkött minskar ytterligare. Konsultföretaget Macklean har undersökt förskjutningen i konsumenternas efterfrågan från animaliskt till vegetabiliskt protein, det så kallade proteinskiftet.

    Livsmedelsföretagen är mycket medvetna om förändringen och många av dem söker sin roll på den nya marknaden. Ändrade matvanor och ett större intresse för svenska varor ökar möjligheten, till exempel inom den växande trädgårdsnäringen och fruktodlingen.



    Till all lycka har flera slakteriföretag bestämt sig för att anamma den nya trenden. Att Scan gör korvar och järpar med nästan hälften vegetariskt innehåll är ett sätt att vidga sin marknad. Om kunderna nu vill att vegetarisk mat ska se ut som kött, vilket ju inte alls vore nödvändigt, så vem vet hur en korv ska göras, oavsett råvara? Jo, charkföretagen.

    Om man på det sättet undviker destruktiva konflikter byggda på principer, som LRF Mjölk och Oatly har hamnat i, är det bra.

    På gårdsnivå finns vinnare och möjliga förlorare. Prisnivåerna just nu visar att vi kan ha en köttmarknad i balans även när den krymper, om vi spelar det svenska kortet rätt. Om volymerna minskar blir ändå mellanbygderna med det öppna landskapet och betesmarkerna förlorare.

    Proteinskiftet öppnar möjligheter för svenska lantbrukare i de bättre odlingsbygderna. De är mycket konkurrenskraftiga odlare och provar gärna nya grödor och sorter som kan växa till lönsamma kontraktsgrödor.

    Findus konservärter, den mest omfattande av specialodlingarna, krymper eller försvinner helt. Alla alternativ är mycket välkomna. Utmaningen blir att nyheterna ofta snuddar vid sin klimatmässiga nordgräns.

    Det finns många hinder på vägen, och utvecklingskostnaderna är stora. Men fler skulle kunna bidra till en snabb utveckling av nya produkter. Den livsmedelstekniska forskningen på SLU kan göra mer för att närma sig praktiken. För att vara ett universitet med traditionen i den tillämpade forskningen har inriktningen mot ”finare” grundforskning fått för stort utrymme, något som Macklean också slår fast i sin rapport.

    Även myndigheterna kan öppna sina sinnen och underlätta för innovationer att utvecklas till lönsamma verksamheter. Den tveksamhet som Livsmedelsverket visar inför nyheter kan mycket väl flytta utvecklingen av nya proteinprodukter utomlands. Det har vi inte råd med.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen